Kris i Glasriket – nu kommer elrĂ€kningarna

En elrĂ€kning pĂ„ en halv miljon – plötsligt en verklighet för ett av SmĂ„lands mest kĂ€nda glasbruk. Nu sprids oron för framtiden bland bruken i anrika Glasriket.

Petter Jonasson, produktionschef, vid en av de eldrivna ugnarna pÄ MÄlerÄs glasbruk i oktober 2022. De höga elpriserna slÄr hÄrt mot bruken i Glasriket i elprisomrÄde fyra.

Petter Jonasson, produktionschef, vid en av de eldrivna ugnarna pÄ MÄlerÄs glasbruk i oktober 2022. De höga elpriserna slÄr hÄrt mot bruken i Glasriket i elprisomrÄde fyra.

Foto: Johan Nilsson/TT

Ekonomi2022-10-09 07:04

– Vi kommer kunna hĂ€rda ut ett tag till, men för lönsamheten Ă€r grĂ€nsen nĂ„dd.

Produktionschef Petter Jonasson skakar pÄ huvudet dÀr han stÄr framför de glödheta ugnarna inne pÄ MÄlerÄs glasbruk. HÀr Àr vÀrmen lika intensiv som arbetstakten. För dagen produceras smÄ glasskÄlar i snabb takt. Mycket ska hinnas med för att klara orderingÄngen.

"Kan inte slÀcka ner"

Produktionssvackan som drabbade glasbruket under pandemin Àr borta. Nu finns Äterigen efterfrÄgan pÄ familjeföretagets glas som exporteras till bÄde Asien och Europa.

– Vi har mycket att göra och restar pĂ„ ganska mĂ„nga produkter. TrĂ„kigt att detta kommer, sĂ€ger Petter Jonasson till TT.

MÄlerÄs har en slags portföljlösning för elavtalet. Men förra elrÀkningen kom som ett slag i magen.

– Den var ju tuff att hantera, den var runt en halv miljon och mĂ„naden innan pĂ„ runt 170 000.

Att spara in el pÄ de elintensiva ugnarna Àr inget alternativ för MÄlerÄs glasbruk, förklarar Petter Jonasson.

– Vi kan ju inte slĂ€cka eller stĂ€nga ner en dag, för det tar en vecka för dem att kallna och sedan en vecka att temperera upp igen.

"Man har ont magen"

Mattias Ripheden, en av delÀgarna till Nybro glasbruk som ligger en bit bort, Àr lika bekymrad.

– Jag gĂ„r och skriver av elmĂ€tarna var och varann timme, för att se vad som drar, berĂ€ttar han för TT och sĂ€ger att en normal elrĂ€kning tidigare brukade hamna pĂ„ 50 000 kronor.

– I början av oktober fĂ„r vi se fakturan hamnar. Blir det 100 000, 50 000 eller 200 000? Man har ont magen.

PĂ„ Bergdalahyttan – tidigare Bergdala glasbruk – har man haft ett tremĂ„nadersavtal för el. Förra rĂ€kningen hamnade pĂ„ drygt 100 000 kronor, berĂ€ttar Roger Johansson, vd och Ă€gare, för TT strax före mĂ„nadsskiftet till oktober.

– NĂ€r det sticker ivĂ€g till 200 000 - 300 000, dĂ„ finns ingen mening att driva ett glasbruk. Vi Ă€r alla oroliga inombords, sĂ€ger han och fortsĂ€tter:

– Vi kan inte spara mer energi Ă€n vi gör. VĂ„ra ugnar mĂ„ste brinna dygnet runt.

Oerhört bekymrade

Glasriket Àr regionens kulturella identitet. Hit till sydöstra SmÄland kommer turisterna tillbaka efter pandemin och hÀr har glaset tillverkats sedan 1700-talet.

Vad hÀnder om ugnarna slÀcks?

– Vi Ă€r oerhört bekymrade, sĂ€ger Weronica StĂ„lered, som Ă€r verksamhetsansvarig pĂ„ bolaget Destination Glasriket som Ă€gs av Nybro, Emmaboda, Lessebo och Uppvidinge.

Ännu saknas stöd för företag som behöver hjĂ€lp med elkostnaderna.

– Vi funderar pĂ„ hur det hĂ€r kommer pĂ„verka bruken och andra hĂ€r i framtiden. Vi hoppas och tror ju att man ska komma med en lösning frĂ„n myndigheter, att det finns nĂ„gon form av stöd sĂ„ som det fanns under pandemin, sĂ€ger Weronica StĂ„lered.

Stödet behövs omedelbart – om man fĂ„r tro Roger Johansson pĂ„ Bergdalahyttan.

– Oavsett vilken regering sĂ„ mĂ„ste de komma med besked!

– Detta Ă€r sĂ„ pass viktigt för hela samhĂ€llet, det kommer bli massarbetslöshet om de inte gör nĂ„got kvickt.

Fakta: Traditionell glasindustri i SmÄland

1960 fanns 40 glasbruk och mellan 4 000-5 000 anstĂ€llda i Glasriket, en region som omfattar kommunerna Emmaboda, Lessebo, Nybro och Uppvidinge.

1980 hade siffran krympt till 2 050 anstĂ€llda inom den manuella glasindustrin. Kosta Boda drev dĂ„ fem glasbruk och Orrefors glasbruk drev tre. Utöver det fanns cirka tio fristĂ„ende glasbruk.

2010 var 425 personer sysselsatta inom glasindustrin i Glasriket. DÄ var den dominerande arbetsgivaren glasbrukskoncernen Orrefors Kosta Boda som dÄ stod för 85 procent av omsÀttningen i branschen.

I dag finns sammantaget 14 verksamheter – glasbruk och studiohyttor – kvar.

Runt 200 anstÀllda berÀknas finnas inom manuell tillverkning av glas i de fyra Glasrikeskommunerna. (AnstÀllda inom bearbetat planglas Àr ej inrÀknade.)

De största bruken med produktion Àr Kosta glasbruk, MÄlerÄs glasbruk, Skrufs glasbruk samt Nybro glasbruk.

Inom regionen finns Àven annan glasindustri rörande tillverkning av bland annat duschvÀggar, speglar och sÀkerhetsglas.

KÀllor: LÀnsstyrelsen Kronoberg, Region Kronoberg, Region Kalmar, PopulÀr Historia och Destination Glasriket.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!