Rispriset skenar – slĂ„r mot vĂ€rldens fattigaste

Rispriset i Asien har rusat till det högsta pÄ 15 Är. Det riskerar att slÄ hÄrt mot vÀrldens fattigaste mÀnniskor som Àr beroende av basfödan.
–Konsekvenserna kan bli förödande, sĂ€ger Shon Ferguson, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Rispriserna har stigit kraftigt i Asien. Arkivbild.

Rispriserna har stigit kraftigt i Asien. Arkivbild.

Foto: Anupam Nath/AP/TT

Ekonomi2023-08-26 13:49

De globala rispriserna har stigit 19,7 procent i Är och befinner sig pÄ den högsta nivÄn sedan september 2011, enligt FN:s livsmedelsorganisation FAO.

Ris Àr en basföda för miljarder mÀnniskor och stigande priser riskerar att pressa upp inflationen. I delar av Sydostasien och Afrika utgör ris 60 procent av allt kaloriintag, enligt nyhetsbyrÄn Bloomberg.

– Det Ă€r kombinationen av exportstopp i Indien och oro för vĂ€derförhĂ„llanden i olika delar av Asien. OsĂ€kerhet rĂ„der om det blir torka eller för mycket regn pĂ„ sina hĂ„ll, sĂ€ger Shon Ferguson, lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och knuten till Institutet för nĂ€ringslivsforskning.

Indiskt exportstopp

I juli förbjöd Indien, som Àr vÀrldens största risexportör med 40 procent av marknaden, leveranser av vitt ris som inte Àr basmati. MÄlet Àr att hÄlla de inhemska priserna pÄ lÄga nivÄer inför det allmÀnna valet i början av 2024, skriver Bloomberg.

Stoppet vÀntas frÀmst drabba lÀnder som Bangladesh, Nepal och en del afrikanska lÀnder söder om Sahara.

– Vi fĂ„r bekymmer om andra lĂ€nder följer efter Indien. DĂ„ blir det en upptrissning av vĂ€rldspriserna och det Ă€r en situation som verkligen inte gynnar vĂ€rldens fattigaste, sĂ€ger Shon Ferguson.

– Det hĂ€nde 2008 dĂ„ mĂ„nga lĂ€nder införde exportstopp samtidigt i samband med att matpriserna ocksĂ„ steg kraftigt.

BĂ€ttre koordination

Bland nationalekonomer rÄder viss oenighet om orsakerna bakom den globala matkrisen 2007-2008, som alltsÄ inföll precis innan finanskrisen.

Men fyra faktorer brukar lyftas fram:

Dels en högre efterfrÄgan pÄ spannmÄl frÄn anvÀndning i produktion av biobrÀnsle och köttproduktion. Dels högre priser pÄ olja och konstgödsel, vilket ledde till ökade kostnader för att producera spannmÄl.

Sedan visade det sig finnas förvÄnansvÀrt lite spannmÄl i globala lager och det uppstod en prischock nÀr inventarierna stramades till.

Ett resultat av allt detta blev att en rad lĂ€nder införde exportstopp pĂ„ spannmĂ„l. ÅtgĂ€rderna förvĂ€rrade situationen och ledde till Ă€nnu högre vĂ€rldspriser.

Enligt Shon Ferguson lÀrde sig vÀrlden en viktig lÀxa 2008.

– Samordningen mellan lĂ€nder Ă€r bĂ€ttre nu, sĂ€ger han.

– Det bĂ€sta exemplet Ă€r forumet Amis (Agricultural Market Information System) som skapades efter krisĂ„ren, dĂ€r lĂ€nder kan dela marknadsinformation med varandra och koordinera.

FörstÀrker oro

Redan innan rispriserna ökade hade FN larmat om att den nuvarande globala hungerkrisen Àr enorm, med det vÀntade antalet 345,2 miljoner mÀnniskor som kommer att lida av livsmedelsotrygghet.

– Den globala situationen kring spannmĂ„l Ă€r redan vĂ€ldigt prekĂ€r pĂ„ grund av kriget i Ukraina. De stigande rispriserna förstĂ€rker oron pĂ„ marknaden, sĂ€ger Shon Ferguson.

Efter Rysslands fullskaliga invasion slöts ett avtal som möjliggjorde för Ukraina att sÀkert frakta spannmÄl genom Svarta havet, men i juli meddelade ryska Kreml att avtalet inte förnyas. Stora mÀngder spannmÄl, i synnerhet vete, exporteras frÄn Ukraina och enligt data frÄn FN har avtalet motverkat svÀlt i Mellanöstern och Afrika.

OsÀkert vÀder

En annan orosfaktor i sammanhanget Àr det naturligt förekommande vÀderfenomenet El Niño, som förknippas med ökad vÀrme, torka eller nederbörd.

Det Àr frÀmst lÀnder i StillahavsomrÄdet som pÄverkas, framför allt i Oceanien, Indonesien och Sydamerika men Àven delar av Nordamerika och mer avlÀgsna omrÄden över Asien och Afrika.

– OsĂ€kerheten kring hur det kommer att slĂ„ och drabba olika typer av spannmĂ„l skapar en oro pĂ„ marknaden. Det kan leda till att lĂ€nder börjar hamstra, sĂ€ger Ferguson.

Fakta: VÀrldens största risexportörer 2022-2023

Indien: 40,5 procent

Thailand: 15,3 procent

Vietnam: 13,5 procent

Resten av vÀrlden: 30,7 procent

KĂ€lla: IFPRI


Fakta: LÀnders procentandel av kaloriintaget frÄn ris (kilokalorier per capita och dag)

1. Bangladesh: 67,7 procent

2. Kambodja: 59,8 procent

3. Madagaskar: 56,1 procent

4. Laos: 53,8 procent

5. Liberia: 47,1 procent

6. Guinea-Bissau: 45,7 procent

7. Vietnam: 44,6 procent

8. Filippinerna: 44,5 procent

9. Indonesien: 42,5 procent

10. Sierra Leone: 42,5 procent

KĂ€lla: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation


Fakta: LĂ€nder som importerar mest indiskt ris (miljoner ton)

1. Benin: 8,8

2. Kina: 8,5

3. Senegal: 7,5

4. Elfenbenskusten: 6,8

5. Togo: 5,3

KĂ€lla: Indiens handelsdepartement

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!