Stormen Hans sargade à re. I Arvika steg vattnet tre meter över det normala i Sveriges vÀrsta översvÀmning i modern tid. De ligger i tvÄ av de tio omrÄden dÀr det enligt MSB finns sÀrskilt stor risk för klimatrelaterade ras, skred, erosion och översvÀmningar.
Extrema vÀderhÀndelser, som mer intensiva skyfall, vÀntas bli vanligare i Sverige i klimatförÀndringens spÄr. Tusentals hus har redan skadats. Bara i GÀvle har försÀkringsbolag betalat lÄngt över en miljard kronor till hushÄll efter skyfallet 2021.
Blir dyrare
Att den ökade risken för naturskador kommer att leda till dyrare försÀkring för villor och fritidshus tycks branschen överens om. Premierna har redan ökat och vÀrre lÀr det bli, enligt Peter Stark, jurist pÄ Konsumenternas FörsÀkringsbyrÄ.
ââDe senaste tio Ă„ren har premierna höjts mer Ă€n inflationen och det kommer nog att öka Ă€nnu mer. Framförallt kommer nog spridningen i premierna att öka. Det kan bli dyrare beroende pĂ„ var man bor, som i ett översvĂ€mningsdrabbat omrĂ„de.
Enligt Staffan Moberg, klimatexpert pÄ branschorganisationen Svensk försÀkring, innebÀr klimatförÀndringens effekter "i dagslÀget endast smÀrre höjningar, sÄvida inte fastigheten utsatts flera gÄnger för likartade skador".
Vissa bolag i vÀrlden har slutat erbjuda försÀkring i omrÄden som exempelvis Àr hÄrt drabbade av översvÀmningar eller stormar. Eller sÄ Àr premien sÄ hög att den skrÀmmer bort kunder som innebÀr för stor risk för att det ska bli en lönsam affÀr.
Kan bli nej
Redan om nÄgot Är tror Moberg att vissa bolag kan sÀga nej till att försÀkra enskilda objekt i Sverige.
ââDĂ„ finns sĂ€kert nĂ„got annat bolag som Ă€r berett att ta vid i nĂ„gra Ă„r, sĂ€ger han.
ââI andra lĂ€nder förekommer att försĂ€kring inte kan erhĂ„llas för vissa utsatta omrĂ„den. Vi kommer att komma dit, men nĂ€r Ă€r svĂ„rt att uppskatta.
En ventil för försÀkringsbolag Àr att de kan hÀvda att en skada inte lÀngre Àr "plötslig och oförutsedd" nÀr översvÀmningar blir mer frekventa, enligt Moberg.
ââJag menar att det utgör grund för att neka försĂ€kring för en enskild konsument. Vi kan inte försĂ€kra sĂ„dant vi vet ska intrĂ€ffa.
Sverige Àr fortfarande lÄngt ifrÄn att bolag kan sÀga nej till att försÀkra hus i riskomrÄden, menar Stark:
ââMen det gĂ„r snabbt Ă„t det hĂ„llet. Det Ă€r förfĂ€rande.
FrÄga för banker
Klimateffekter Àr ocksÄ nÄgot som bankerna i högre grad mÄste förhÄlla sig till.
En förutsÀttning för att banker ska lÄna ut pengar till en bostad Àr att byggnaden Àr försÀkrad. GÄr det inte att försÀkra byggnaden kan vÀrdet sjunka kraftigt, enligt Robert Boije, chefsekonom pÄ statliga SBAB.
ââDet gĂ„r inte att fĂ„ ett bostadslĂ„n för en bostad som inte gĂ„r att försĂ€kra. Rör sig försĂ€kringsbolagen Ă„t det hĂ„llet stĂ€lls frĂ„gan pĂ„ sin spets för bankerna, sĂ€ger han.
Handelsbanken bygger kompetens internt kring hur man ska mÀta fysisk klimatrisk. I dag Àr det inget som enskilt gör att man inte fÄr ett bolÄn, enligt klimatstrategen Alexander C. Hedvall.
ââVi vet för lite om den faktiska sĂ„rbarheten i individuella fall. Men det ligger i farans riktning att vi hamnar dĂ€r om inte samhĂ€llet i stort gemensamt hanterar omstĂ€llningen och anpassningen till ett extremare klimat pĂ„ ett smart sĂ€tt, sĂ€ger han.
ââJag tror ingen vill ha en situation dĂ€r det blir svĂ„rare att fĂ„ bostadslĂ„n pĂ„ grund av ej hanterade fysiska klimatrisker. Det skulle inte att vara unikt för Handelsbanken, alla banker vill minimera sina risker.
BostadslÄn löper pÄ decennier medan försÀkringar tecknas ett Är i taget. Bankerna riskerar alltsÄ att sitta fast i dÄliga lÄn om försÀkringsbolag plötsligt drar sig ur.
ââBankerna krĂ€ver en fullvĂ€rdesförsĂ€kring för ett bolĂ„n. Den har tagit sikte pĂ„ att huset ska gĂ„ att bygga upp efter en brand, inte vad som hĂ€nder om det blir totalförstört i en översvĂ€mning, sĂ€ger Boije.
ââFör befintliga lĂ„n Ă€r en juridiskt knepig frĂ„ga vad som ska hĂ€nda om en bostad inte lĂ€ngre gĂ„r att försĂ€kra eller premien blir sĂ„ hög att den pĂ„verkar vĂ€rdet pĂ„ bostaden negativt. Mig veterligen finns Ă€nnu inget givet svar. I teorin skulle man kunna tĂ€nka sig att risken i stĂ€llet Ă„terspeglas i högre bolĂ„nerĂ€ntor.
Utbildar anstÀllda
Swedbank, SEB och Nordea vill inte intervjuas utan lÀmnar skriftliga kommentarer.
"Om försÀkringsbolag i framtiden inte försÀkrar vissa fastigheter för klimatrelaterade risker kan det leda till att pantsÀttning av dessa försvÄras", konstaterar Nordea. SEB har inga planer pÄ att "implementera ytterligare restriktioner, utöver kravet pÄ hemförsÀkring, för vanliga bostadslÄn i relation till extremvÀder" medan Swedbank skriver att man utbildar anstÀllda om fysiska klimatrisker.
Forskning pekar, enligt Boije, pĂ„ att publicering av kartor över riskomrĂ„den, och faktiska översvĂ€mningar, kan leda till sĂ€nkta bostadspriser â Ă€ven om priseffekten tycks klinga av efter nĂ„got Ă„r. Det ligger i köparnas och bankernas intresse att öka kunskapen om hur husens vĂ€rde kan pĂ„verkas av klimateffekter, menar han.
ââMan mĂ„ste bli mer medveten om riskerna nĂ€r man köper en bostad, annars riskerar det att bli en dĂ„lig investering.
Fysiska klimatrisker Àr inget Handelsbanken normalt tittar pÄ i vÀrderingen av fastigheter i samband med bolÄn i dag.
ââMen det Ă€r nĂ„got vi sannolikt kommer att integrera i bolĂ„neprocessen framöver. Det stora problemet Ă€r att klimatriskerna och de kostnader det kan medföra inte Ă€r synliggjorda för varken Ă€gare eller potentiella husköpare, sĂ€ger Alexander C. Hedvall