Arbetsdomstolen (AD) var bland de sista att lÀmna in sina synpunkter pÄ regeringens omstridda utredning om hur arbetsrÀtten ska göras mer modern och flexibel, samtidigt som den ska ge anstÀllda bÀttre möjligheter till utbildning i jobbet.
Arbetsdomstolen framhÄller att betÀnkandet Àr av hög kvalitet och att den gör vad regeringens direktiv bestÀllt. Men uppdraget borde enligt AD ha varit bredare för att fÄ till en bÀttre helhet.
BegrÀnsad rÀtt
Domstolen anser att innebörden av förslaget om att arbetsgivare fortlöpande ska erbjuda de anstÀllda kompetensutveckling Àr svÄr att förstÄ. "BestÀmmelsens utformning ger intryck av att en arbetstagare har rÀtt till att bli erbjuden skÀlig kompetensutveckling", skriver AD men noterar att det i praktiken aldrig kommer att prövas förrÀn en person blir uppsagd.
DÄ kan den anstÀllde ha rÀtt till skadestÄnd, inget mer. Att möjligheten att krÀva sin rÀtt Àr sÄ begrÀnsad bör tydligare, anser domstolen.
NÀr de flesta av remissvaren kommit in kan arbetsgivarsidans svar sammanfattas lite översiktligt: Nej till förslagen om kompetensutveckling. Ja till att fler anstÀllda ska kunna undantas frÄn turordningen vid uppsÀgning.
De fackliga organisationerna vÀxlar mellan att önska hela utredningen en snabb resa till papperskorgen och att se vissa positiva inslag i förslagen till kompetensutveckling.
Unga gynnas
Flera av de mer oberoende remissinstanserna ser en risk för att Àldre kommer att missgynnas och ytterst slÄs ut om förslagen blir av.
"De som gynnas av utredningens förslag Àr gruppen unga, vÀlutbildade och produktiva. De arbetstagare som sannolikt byts ut Àr Àldre, lÄgutbildade, arbetstagare med bristande kvalifikationer eller mindre produktiva", skriver UmeÄ universitet i sitt remissvar om de förvÀntade konsekvenserna, bland annat.
Statliga Konjunkturinstitutet ser en risk för att fler Àldre hamnar i lÄngtidsarbetslöshet. DÀrför bör ersÀttningen frÄn arbetslöshetsförsÀkringen bör höjas för denna grupp, skriver myndigheten.
Rubbar balansen
Lunds universitet Àr allmÀnt kritisk till förutsÀttningarna, de allt för snÀva direktiven för utredningen. LÀrosÀtet avstyrker förslaget om att sÄ mÄnga som fem arbetstagare fÄr undantas frÄn turordningen. "Detta skulle i allt för hög grad rubba den balans mellan arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen som reglerna i LAS sammantaget ska ge uttryck för. Detta gÀller sÀrskilt för smÄ företag".
"En del av förslagen i utredningen Àr bra, en del mindre bra. Sammantaget vÀger de positiva delarna över", skriver Svenskt NÀringslivs (SN) vice vd Mattias Dahl i ett pressmeddelande om organisationens remissvar.
FrÄn LO Àr domen en helt annan, som vÀntat: "Om utredningens lagförslag realiseras skulle det innebÀra den allvarligaste och mest genomgripande försÀmringen av anstÀllningsskyddet i LAS historia", skriver LO i sitt remissvar.
SN framhÄller att man allra helst vill att överenskommelsen som trÀffats mellan SN och tjÀnstemÀnnens PTK ska bli det som regering och riksdag bygger lagstiftningen pÄ. Men SN framhÄller att regeringen samtidigt mÄste fortsÀtta arbetet med att förbereda lagstiftning utifrÄn utredningens förslag om den inte köper SN/PTK-överenskommelsen.
LO förkastade uppgörelsen och hÀvdar att den inte Àr giltig utan LO-signatur.
Enligt januariavtalet, regeringens avtal med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna, ska utredningens förslag bli lag om inte parterna kommer överens. FrÄgan Àr om det rÀcker att tvÄ av tre parter Àr överens.
"Riksdagens partier har nu att vÀlja vilket förslag som ska bli verklighet. Vi ser gÀrna att innehÄllet i överenskommelsen lÀggs till grund för lagstiftning", sÀger Mattias Dahl.