”Svalan” var lagledare i Nyköpings BIS fotboll under klubbens glansperiod på 1960- och 70-talen. Humörfrisk med rak kommunikation och utan förskönande omskrivningar.
Det var en tid när lagledaren uppbar ett högt anseende bland spelare och supportrar och var den person som närmast dagligen uttalade sig på lokalpressens sportsidor om spelarnas form och skador och redogjorde för tanken bakom laguppställning och taktik.
Kärnan i Sven ”Svalan” Larssons och NBIS-hövdingen Ludvig ”Ludde” Dahlströms lagbygge utgjordes av försvarsgeneralen Lars-Göran ”Qvista” Qvist, arbetsmyran Lars ”Elmis” Elmsäter och bollbegåvningen Roger ”Rogga” Landström, vilka i flertalet fall omgärdades av unga talanger upplockade från bygdens rika fotbollsmylla.
Det var en ordning som fungerade utmärkt och Nyköpings-Bissarna tillhörde under nära ett decennium på 1970-talet topplagen i landets då näst högsta fotbollsserie, division II. Framgångar som till en betydande del kan tillskrivas lagledare ”Svalans” förmåga att ställa rätt manskap på benen och samtidigt skapa en klubbkänsla lite utöver det vanliga.
I rollen som lagledare var det oftast ”Svalan” som hade sista ordet när det gällde vilken rödblå elva som skulle springa ut på planen till helgens match. Tränarens uppgift var i första hand att träna laget och att fungera som sidekick till lagets ryktbare lagledare.
Vi som hade förmånen att sparka boll i Bissarna under Sven ”Svalan” Larssons framgångsrika era som lagledare minns en färgstark ledarprofil och fotbollskamrat som alltid hade nära till ett hjärtligt skratt, såväl i som utanför omklädningsrummet.
Leif ”Kiwi” König, evig bänknötare i NBIS.