Wolf Seiz, Nyköping, har gått bort 89 år gammal. Närmast anhöriga är hustrun Ulla-Britt, barnen Hans, Lars och Mats med familjer.
Under första världskriget blev Wolfs pappa skadad i Rumänien. Han hade tidigare kommit till Sverige från Tyskland för att arbeta inom skoindustrin och efter kriget återvände han hit. Han var främst verksam i Örebro, där Wolf växte upp och tog studenten vid Örebro tekniska gymnasium. I Holmengänget träffade han sitt livs kärlek, Ulla-Britt, som han var gift med i sextiosex år.
Wolfs intensiva arbetstid som service- och försäljningsingenjör tillbringade han främst inom Sandvik Coromant och det tyska företaget Feldmühle AG. Efter en tid i Västervik, där de lockades till båtlivet, flyttade familjen till Nyköping 1963 och där blev de kvar förutom fyra år i Mannheim.
Wolf hade två stora intressen, sport och musik. Han lärde sig tidigt spela dragspel och saxofon. I Örebro spelade han med i en orkester på tedanserna vid Centrum och i Nyköping var han aktiv i Nicopia Blue Session, som uppträdde tio gånger på Nalen. Sista musikframträdandet hade han för bara ett år sedan, då han elegant växlade mellan saxofon och dragspel. Wolf spelade också vid midsommarlekarna vid den älskade sommarstugan i Uttervik.
Under ungdomsåren i Örebro var han målvakt i handboll, men spelade även fotboll och bandy. När vi tittade på gamla exemplar av Rekordmagasinet så hade han spelat med eller mot de flesta. Senare gick han över till golf och var med och startade pingisen på SPF i Nyköping där vi träffades. Han var aktiv ända fram till i somras. Wolf älskade även att titta på idrott och såg tre VM-finaler i fotboll live.
Wolf var en rättskaffens man som protesterade mot felaktigheter, såväl inom vården som felaktiga p-böter. Som vår ledare minns vi honom för hans kluriga humor, smärtsamma uppriktighet och aldrig sinande optimism trots diverse skavanker.
Wolf, vår vän, vi saknar dina fysiska och mentala skruvar.