Trädgårdsarbetare, journalist, författare, snickare. Gnestaprofilen Ivan Bratt hade många strängar på sin lyra.
Han föddes i mars 1922 och växte upp tillsammans med mor och far och tio syskon i ett soldattorp i Bergshammars socken väster om Nyköping. Fadern Karl Johan Bratt var grenadjär och modern Vendela tog hand om hem och barn.
Familjen fick samsas i hemmets enda rum och till torpet hörde även en häst och en ko.
Efter sex års skolgång väntade arbetslivet för den då 13-årige Ivan Bratt, som fick anställning i en handelsträdgård.
Ivans son Håkan Bratt berättar att faderns största intresse redan i unga år var böcker.
– För en av sina första löner köpte han en bok.
Så småningom hamnade Ivan Bratt på Oxelösunds järnverk, där han arbetade som grovarbetare.
– Han har beskrivit det som ett väldigt skitigt och tungt jobb, berättar Håkan Bratt.
Vid sidan av arbetet engagerade sig Ivan Bratt politiskt och när SSU-föreningen i Bergshammar bildades, blev han Sveriges yngste ordförande. Det blev avstampet på ett långt engagemang i politikens tjänst.
1948 mötte Ivan Bratt sin blivande hustru Alice. De gifte sig samma år och 1949 föddes dottern Eva. 1951 kom sonen Håkan till världen och samma år flyttade familjen till Gnesta.
Där ledde Ivan Bratts brinnande litteraturintresse honom in på journalistikens bana. Ivan läste brevkurser för att förkovra sig och började som radskrivare på Folkets lokalredaktion och kom att bli lokalredaktör.
Journalistiken lämnade han så småningom, för att axla rollen som socialdemokratiskt kommunalråd. Inför kommunsammanslagningen mellan Gnesta och Nyköping 1974 var han Gnestas starke man, och blev sedan kommunalråd med ansvar för skol- och kulturfrågor i den nya storkommunen.
Under 1980-talet var Ivan Bratt även ordförande i Stiftelsen Södermanlands museums styrelse och intresset för det förflutna låg honom varmt om hjärtat.
1992 var storkommunen Nyköpings saga all, men vid det laget hade Ivan Bratt redan lämnat politiken. "Det var för stora områden och för lite personlig kontakt mellan kommun och invånare" berättade han för tidningen i ett porträtt när han var 95 år.
Skrivandet löpte som röd tråd genom Ivan Bratts liv. Bland annat hade han uppdrag för tidningen Vägmästaren, som gavs ut av Sveriges vägmästares förening. Ett uppdrag som innebar att han fick kuska hela Sverige runt för att skriva om vägar.
– Han skrev även en bok om gamla landsvägar och fortsatte med författandet. Pappa skrev bland annat flera böcker om Gnestas historia, med bilder från begynnelsen och framåt, berättar sonen Håkan Bratt.
Livet igenom var de stora intressena trädgårdsarbete och fiske, vid sidan av efterforskningarna om det förflutnas historia.
Den 11 september lämnade Ivan Bratt jordelivet och han sörjes närmast av hustrun Alice, dottern Eva, sonen Håkan, barnbarn och barnbarnsbarn.