– Jag tänker inte gå hädan bara för att jag fyller 100. Det känns inte så märkvärdigt det här, säger hon.
Vi slår oss ner vid köksbordet hemma i Gnesta. Dottern Sonja har plockat fram flera fotoalbum som visar delar ur den snart 100-åriga livsresan.
– Där var vi på väg till Nordkap i vår gamla DKW, säger Märta när de bläddrar i albumet.
Men vi backar bandet till Bollnäs. Det var där som Märta bodde sina sex första år i livet innan flytten gick till Söderhamn där hon gick sexårig skola med fortsättningsskola på kvällarna. Efter skolan började Märta arbeta i en manufakturaffär.
– Det var slitigt. Det var stora tygrullar på den tiden som man skulle ta med ut till sömmerskorna runt om i staden.
När Märta var 19 år flyttade hon till Uppsala och började jobba på ett sidenväveri.
– Det var där som jag förstörde min hörsel av allt slammer. Man var lomhörd när man hade stått där en hel arbetsdag.
Jobbet var tungt och hon började läsa en kontorsutbildning och fick jobb på Wolraths järnaffär.
– Det första jag köpte var långfärsskridskor som fortfarande används av min dotter.
Livets kärlek har hela tiden varit maken Harry som hon träffade på en dansbana. 1949 gifte de sig i gamla Uppsala kyrka.
– Vi tyckte om att dansa och bildade ett folkdanslag inom frisksportrörelsen.
Och just frisksportrörelsen har betytt mycket genom åren. Rörelsen utgår från ett hälsosamt och aktivt levnadssätt utan alkohol och tobak. I rörelsen väcktes också intresset för gymnastik och orientering som Märta också tävlade i.
– Vi vandrade mycket och cyklade långt. Det var en väldigt fin kamratskap.
Paret var också aktiva i Nyköpings frisksportklubb där de dansade, cyklade och arrangerade Vasaloppsresor.
– Damer fick inte tävla på den tiden. Men Vätternrundan har jag kört sex gånger.
I Sörmland landade familjen som består av fyra barn på 1950-talet. Harry och Märta bodde i Stigtomta där de tillsammans drev ett litet jordbruk. Till Gnesta gick flyttlasset 1997 för att komma närmre delar av familjen.
– Då hade jag varit ensam i nio år, men jag trivs bra här.
Livets resor har varit många. Kina har varvats med Kanada, Pakistan och Ryssland.
– Jag minns resan till Klippiga bergen där vi tältade och hade blivit tillsagda att hänga upp maten högt i träden. Det gjorde vi men björnarna kom ändå. Då minns jag att Harry sprang ut med ficklampan och lyckades skrämma iväg dem.