Han har mångårig erfarenhet som politiker inom Centerpartiet i Nyköping. Under en period var han även styrelseledamot i SN:s styrelse. Men efter en funderare valde han att trappa ner på den politiska banan och såg istället fram emot att bli pensionär. I dag är det 16 år sedan.
– Jag gick i skogen och funderade, nä jag slutar. Det var skönt att få välja själv, jag kunde ha hållit på några år till, men var tid har sitt, säger han.
Per växte upp i Bergsjö i Hälsingland. En ort han håller kär och besöker så ofta det går. Det var även här han träffade sin hustru Ruth en kylig vintermorgon under julhelgen 1956.
– Hon jobbade på caféet och jag jobbade på bageriet. Vi träffades en morgon när hon kom för att hämta upp bröd.
Han var dock endast hemma på permission från lumpen. Men de hann smita i väg på en sparktur och dela en första kyss innan han var tvungen att åka iväg.
– Vi skrev brev till varandra under tiden som jag var kvar i lumpen. Hemma i Hälsingland var det dock bara tre till fyra mil mellan våra bostäder. I dag har vi varit gifta i 57 år, säger han och ler.
Flyttlasset gick till Oxelösund när Per fick jobb vid dåvarande SJ. Då visste de inte vad det var för typ av ort och kände inte heller någon på plats. De fick starta om på nytt utan släkt och trygghet. Men en tjänstebostad väntade den lilla familjen, deras förstfödde son var då ett och ett halvt år gammal.
– Det var svårt att få en bostad i början av 60-talet. Jag såg annonsen av en slump i tidningen och sökte jobbet, en tjänstebostad ingick och när jag blev erbjuden jobbet valde vi att flytta. Vi har vid flera tillfällen pratat om hur det kom sig att vi flyttade hit, men vi har aldrig hittat några direkta svar.
– I dag bor hela familjen samlade här – våra barn, barnbarnen och barnbarnsbarnen. Det känns tryggt att ha familjen nära. Ena dottern fyller även år samma dag som jag, i år fyller hon 46 år och det känns som en extra födelsedagspresent.
Kanske det blir födelsedagsfirande till tonerna av en sång. När Per fyllde 70 år gick han med i en sånggrupp för de som inte kan sjunga. Tio år senare är han aktiv i två olika körer; Kiladalens kyrkokör och Manskören SN.
– Det var lika bra att ta i ordentligt och börja i två körer. Att sjunga stimulerar hjärnan på så många positiva sätt. Vi är aktiva inom körsång både min hustru och jag. Man träffar många intressanta människor och vi har nyligen kommit hem från en körresa till Mallorca.
Firandet av födelsedagen kommer att ske med den närmaste familjen och nära vänner. Barnen håller i firandet. Men Per avslöjar att han och Ruth planerar att resa bort självaste födelsedagen.
– Det blir skönt tycker jag. Man ska vara glad över att man får fylla 80 år. Det är inte alla som får leva så länge och dessutom vara hyfsat pigga. Sen är vårt äldsta barnbarn 35 år och det yngsta är 3 år. Det håller en ung, säger han.