Närmaste anhöriga är Fredrik Norberg och från ett tidigare äktenskap barnen Maria, Tomas, framlidne John och deras barn.
Uppvuxen i Nynäshamn flyttade hon i tonåren till Stockholm med föräldrar och syskon. Redan som barn sydde hon kläder till sig själv och sina båda systrar. Amie var en färgstark person med många talanger.
Stockholm kunde erbjuda henne åtskilliga möjligheter att utnyttja dessa talanger. Där blev hon sångerska i Putte Wickmans ”Ögonstenarna”. Vid 21 års ålder blev hon revyaktris och sömmerska på Folkan, engagerad av Kar de Mumma. Amie sydde kläder även privat till artisterna på Folkan. Till en show på Hamburger börs sydde hon scenkläder och så var syateljén igång på allvar.
Sången fanns hela livet hos henne och hon lyckades övertala Putte Wickman att tillsammans med Ivan Renliden ha en konsert i kyrkan i Husby-Oppunda. Där gjorde hon ett bejublat vokalt uppträdande inför en fullsatt kyrka.
Hennes stora passion var sömnad. Efter att ha tagit jägarexamen och deltagit i många jakter på klövvilt började intresset för att sy kläder av skinn. Allt på hjorten eller älgen måste tas till vara, så även skinnet. Många var de kunder som stod i kö i syateljén på Torps säteri där hon bodde med sin Fredrik. Allt syddes efter egen personlig design – Amie design. Turistbussarna körde upp på gårdsplanen och så blev det visning i ateljén av kollektionen ”Mode med vilt” och kaffe på det! Vi minns tidningsbilden där vår drottning iklädd en vacker kavaj av skinn från Amie design ler mot oss. Succé alltså. Hennes energi var beundransvärd.
Att bygga en paviljong på Torps säteri var ingen match för en sömmerska, van som hon var att rita mönster. Samma sak, ansåg Amie och ritade hur allt skulle göras – allt från utseendet på takstolar och tak till trägolvet, som målades schackrutigt. Amie dirigerade men – Fredrik gjorde jobbet! Där kunde man senare bjuda på trevliga sommarmiddagar.
Vi är många som befunnit oss runtomkring vår vän Amie och beundrat hennes initiativ inom åtskilliga områden. Det blir nu tyst och tomt och våra tankar går till maken Fredrik.
Hennes minne förblir levande för oss alla.