Bengt Gustavsson har lämnat jordelivet. Han var landshövding i Sörmland under ett helt decennium, 1980-90. Bengt var en jordnära, pragmatisk, öppen och mycket varm person. Han kunde ibland verka lite disträ men när det verkligen gällde, var han skarp som en kirurgkniv. Och på den tiden fanns merparten av besluten över den regionala utvecklingen i länet hos länsstyrelsen. I dess styrelse ingick de flesta av länets ledande region- och kommunpolitiker. Detta till skillnad mot idag, då detta ansvar gått över till Region Sörmland
Jag minns särskilt perioden med det omfattande projektet Svealandsbanan – att få till en ny järnväg för att förbinda Eskilstuna via Strängnäs med Stockholm. Det var en knivig fråga, då konkurrensen om pengar var stark med Mälarbanan på den norra sidan av Mälaren. Men Bengts taktiska sinne kom här väl till pass, och den sörmländska strategin blev att det måste fram pengar till både och. Och det väckte gehör hos statsmakterna, vilket blev klart efter en uppvaktning i oktober 1987 hos dåvarande kommunikationsministern Sven Hulterström.
Det var också mycket humor förknippad med Bengt. Vid ett tillfälle när han varit mycket borta från residenset konstaterade han, ”nu får jag nog vara här lite mer, så man märker att jag behövs”. Vid ett annat tillfälle på ett större möte, där tiden började bli knapp, insåg han ändå att det behövdes en paus. Utifrån sin bakgrund kopplad till försvaret utbrast han då, ”fem minuters intensiv vila”. Det var trivsamt att ha Bengt som chef. Och under hans tid utvecklades många medarbetare. Själv rekryterade han ett länsråd ur de egna leden och en annan medarbetare blev länsråd i ett annat län för att så småningom återkomma till länsstyrelsen i samma roll.
En sådan person som Bengt är verkligen värd att ”elogeras”. (Han använde själv ordet eloge, när han särskilt ville berömma någon men med uttalet elosché). Och när han slutade sitt värv våren 1990 hyllningssjöngs det till hans ära. I refrängen instämdes det då unisont: Åh, ”Bengt Gustav”, å ”Bengt Gustav”, Du är ju länets kung. Detta som en travestering av hyllningssången ”Å, Carl Gustaf” till kungen.
Tack Bengt för en härlig arbetstid tillsammans!