Mitt i språnget tog det slut. Livet. Berit var aktiv både på facebook och på sjön under sin sista dag. Vi är många som önskar att Berit fått vara kvar här längre. Berit betydde mycket för många människor.
Berit var en hängiven hästmänniska, t ex red hon kadrilj på luciashowen. Hon delade hästintresset med sin dotter Åsa under 40 års tid och senare även med barnbarnet Emma.
Berit var också en föreningsmänniska, i 13 år var hon sekreterare i ÖSLR; Östra Sörmlands Lantliga Ryttarförening. Berit var en alldeles unik sekreterare, långt innan datorns tid hade hon stenkoll på både protokoll, årsberättelser, stadgar, propositioner, resultatlistor, vandringspris mm, men även på människorna i vår förening. Det kändes som att hon bara sprutade ur sig allt i en rasande fart och allting presenterades i god tid. Även sedan hon slutat som sekreterare i föreningen fanns hennes intresse och engagemang kvar för ÖSLR. Det var på Berits initiativ som det så sent som för några veckor sedan var tårtkalas på Ingelsta för att fira att föreningens medlem Henrik von Eckermann är världsetta i hoppning.
Vid föreningens tävlingar på Öknaskolan skötte hon sekretariatet med bravur. Hon engagerade även sin familj som parkeringsvakter och domarsekreterare. Det var mycket arbete, men det gick bra på grund av god sammanhållning och mycket glädje. Familjen Jansson delade också under många år ut ett vandringspris, till någon som gjort något bra för föreningen. Det var hedersamt att mottaga denna tennpotta, varje år med en välformulerad och genomtänkt motivering.
Berit var nyfiken och ville lära sig saker. Hon var aktiv i distriktet och deltog på utbildningar, kurser och stämmor. Under flera år var Berit redaktör för föreningens medlemstidning. Här gällde det att få ut rätt information till medlemmarna i rätt tid. Hon fotograferade och skrev dikter. Hon var den sammanhållande länken och såg till att födelsedagar uppmärksammades och tackkort skickades.
Vi är många som med tacksamhet och glädje minns allt vad Berit gjort för ÖSLR och betytt för föreningen och medlemmarna.
Kvar finns flera A4-pärmar med urklipp från ÖSLR som Berit gjort, där vi kan minnas vad som varit. Men trösten är klen. En varm, god människa har lämnat oss. Vi delar sorgen med Olle, Åsa och Bernt, Henrik och Ylva, Emma, Ludvig, Melker och Viktor.