Vi hade ett stort gemensamt intresse, vi gillade ishockey. Under flera år gick vi till Rosvalla för att titta på först NH, sedan på Gripen, som så småningom blev NSK, och dess väg från div 4 upp till ettan. Trots sitt handikapp, han var förlamad i ena sidan efter en stroke, klättrade han upp till rad 9 i Rosvallahallen för att sätta sig på sin vanliga plats. Efter matchen skulle han ner igen!
Men detta var ingenting jämfört med att han med en användbar hand lyckades montera ner oljepannan i sin och Barbros villa. Eller att han tillsammans med älskade barnbarnet Martin köpte en gammal Saab 96 och renoverade upp den. Till nyskick.
Behövde vi kompisar hjälp med något var han aldrig omöjlig.
Putte hade humor och hans underfundiga kommentarer lockade fram många glada skratt.
Men nu är det slut med det och vi saknar honom väldigt mycket.
Våra tankar går till Barbro och Martin