Föräldrarna, Ingrid och Gunnar Falck flyttade runt i Norrland under Gunnars karriär i Riksbanken. Kerstin och hennes tvillingbror Lennart föddes i Sundsvall. Kerstin tog studenten i Härnösand. Inspirerad av sin syster Gunilla, som var flygvärdinna på PANAM, sökte sig Kerstin till SAS. Hon arbetade som flygvärdinna fram till sommaren 1971, då hon gifte sig med min barndomsvän H-C i Bettna Kyrka. Bröllopsfesten hölls på släktgodset Åkerö i Sörmland.
Jag hade då fått uppdraget att hjälpa staten Gambia att få igång en turistindustri, samtidigt som Vingresor etablerade Gambia som sitt första utomeuropeiska resmål. Min närmsta medarbetare skulle bli H-C, med villkoret att jag anställde hans blivande fru som färdledare. Under min anställningsintervju med Kerstin uppstod snabbt ömsesidig sympati.
Kerstin och H-C blev ett bra team med sin intuitiva förmåga att skapa sociala kontakter. Kerstin var norrländskt direkt, utan att någonsin såra, och uppfinningsrik i att initiera och genomföra projekt. Åren i Gambia svetsade oss samman, och paret Palmers med familj har sedan dess varit nära vänner till mig och min familj.
Åter i Sverige gjorde H-C snabb karriär inom Vingresor och Handelsbanken. De bodde i Saltsjöbaden, Göteborg och Örebro. Oscar och Cecilia föddes. Kerstin och H-C fick en härlig, sammansvetsad familj med sina barn, och med tiden också med barnens respektive partners och de fyra barnbarnen.
H-C valde att lämna karriären i Handelsbanken, och familjen flyttade till Åkerö. H-C fick snabbt fart på släktgodsets drift och ekonomi, och Kerstin engagerade sig framgångsrikt inom musik och kultur i Sörmland, och för Åkerö i synnerhet. Här arrangerades i många år events inom ramen för ”Musik på Sörmlands Slott och herresäten”. Kerstin arrangerade också Åkerö Kammarmusik Festival under drygt 10 år, tillsammans med Åkerö Kammarmusikförening, som hon varit med och grundat.
Paret Palmers förädlade under drygt 30 år Åkerö till en levande kulturmiljö. De lämnade Åkerö 2013 och flyttade till ”Silon” i Nyköpings Hamn. Här inredde Kerstin, med säker hand och stilkänsla, ytterligare ett vackert hem. Kerstin var den perfekta värdinnan, vare sig det gällde familjefester, representation eller enkla måltider.
Kerstin fortsatte in i det sista att utveckla projekt inom olika kulturella institutioner i Nyköping. Att måla akvarell blev en ny passion!
Man säger att Sverige blir fattigare när färgstarka människor rycks bort. Kerstin var en sådan färgstark person. Vi saknar henne djupt, men får glädja oss åt alla fina minnen som vi har kvar.