Lennart Nilsson till minne

För tretton år sedan var Lennart och jag på väg hem från en glad adventsfest. Kvällen hade innehållit allt som hör julen till och dessutom en hel del sång och musik. Under den här promenaden i vinternatten enades vi om vikten att sjunga tillsammans. Ofta blir det bara en tanke men just den gången blev lite mer än så. Dagen efter tog vi tag i saken och funderade på hur vi skulle fortsätta. Vi hittade en duktig kapellmästare och ett antal goda vänner som delade vårt sångintresse. Efter några övningstillfällen berättade Lennart om sitt dragspel som han haft sedan ungdomen. Han renoverade detta, tog upp sin vilande karriär och blev vår dragspelskung. Han hade en känsla för musiken och kunde få oss alla att verkligen må bra. Tillsammans döpte vi vår kör till a’la Taube och av namnet framgår att Evert Taube och hans musik blev vår repertoar och självklart var dragspel en naturlig del. De flesta av våra ursprungliga medlemmar är fortfarande med och sjunger. Under de här åren har vi tillsammans skapat en härlig gemenskap där Lennart tillförde så mycket av glädje och kamratskap. Hans jovialiska sätt och omtanke kommer vi att sakna. Våra tankar i sorgen går till hans familj och jag tycker mig höra härliga, somriga melodier från ovan när jag tänker på vår kära vän Lennart.