Margareta föddes i Björkvik den 8 januari 1933 i lantbrukarfamiljen Johansson vid Sörkärr. Innan hon fyllde ett år dog hennes far. Margareta och hennes mamma Elsa flyttade först till släktingar. Senare försörjde Elsa sig och sin dotter som hushållerska vid Sjökärrstugan eller Körpå som gården kallas.
Familjen var aktiva i Missionsförsamlingen och Glindrans Blåbandsförening. Folkrörelseengagemangen var säkert en faktor som bidrog till viljan att utbilda sig. Margareta tog realexamen 1950 på den av socknens kyrkoherde Erik Norrman startade Björkviks realskola. Efter studentexamen i Katrineholm läste hon vidare till socionom. Hon jobbade i Stockholm som kurator vid Beckomberga 1957–1969 och chefskurator i västra Storstockholm 1970–1983. Från 1994 arbetade hon som flyktingkonsulent i Spånga.
I Stockholm träffade Margareta sin blivande man Oscar Andrén och de gifte sig 1961. De blev mycket aktiva i Blåbandsrörelsen. Deras främsta insats var att de var med om att bygga upp en omfattande integrationsverksamhet i föreningen Spånga Blåband. Målet var att skapa möten och samarbete mellan nya och gamla svenskar och att ge nyanlända kontakter med folkrörelser. Margareta var hela livet engagerad på många områden inom Blåbandsrörelsen även på riks- och distriktsplan. Hon var vice ordförande i Sveriges Blåbandsförbund 1979–1987.
Margareta var politiker inom Folkpartiet och var riksdagsledamot under flera perioder från 1976 till 1991. Hon var ledamot av socialförsäkringsutskottet och arbetade där framför allt med sociala frågor och narkotikapolitik. Margaretas engagemang i Equmeniakyrkan i Stockholm var också en viktig del av hennes livsverk, ett engagemang som hon delade med maken Oscar.
Margareta var en så älskvärd och glad person, på alla sätt social och intresserad av människor. Hon var en förebild och en inspiration för många. En människa som spred goda vibbar omkring sig. Om det vittnar inte minst många invandrare som hon mötte i förortens integrationsverksamhet, som än idag är mycket livaktig i Blå vägen och Spånga Blå band.
På senare år bodde Margareta långa tider på lantstället Körpå i Björkvik. Vid minnesstunden i Immanuelkyrkan sjöngs Björkvikssången ”Alltifrån Kolmårds höjder till fager Yngarstrand ” av blåbandspionjären KG Hellman och Blåbandsrörelsens sång ” En gång i flydda tider de gamla såg en syn att ljusna skall omsider den ödesmörka skyn” av Folke Nordangård. För att illustrera sådant som betydde mycket för Margareta.