Vi två systrar, Gunilla och Eva, lärde känna Marianne redan som barn då våra mammor spelade fiol tillsammans i Nyköpings Spelmansgille. Det blev många resor, uppträdanden, spelmansstämmor och fester och överallt var vi förstås med.
Mycket lek och skoj följde genom åren och vi tog oss gärna och ofta ner till den Sternerska gården med dess bageri på Östra Storgatan där livet hände.
Vi växte upp i 88-öresgubbens lokal som han hyrde i Sterners fastigheter och där farbror Löfstedt huserade bland alla sina tusen ting och troligen även bodde.
På Mariannes alla födelsedagar åt vi glasstårta i den lövsal som fanns i trädgården. Glasstårtan med spunnet socker och kanderade violer var alltid beställd från Andersson och Svenssons bageri i granngården och levererades i låda med rem över.
Marianne var mycket förtjust i hästar och när det skulle lekas häst fick jag Gunilla alltid vara hästen och springa runt med Marianne på ryggen eftersom jag var störst. Som tack fick vi bakelser ur bageriets kyl. Redan då visade Marianne på driftighet och målinriktning!
När Marianne konfirmerades var hon den enda som kom i högklackade, draperade skor som hon sett i något skyltfönster och med olika metoder lyckats få.
Under ungdomsåren som följde tog hon det gamla rucklet i trädgården i besittning, där började vi hålla till och kallade stället för Kattbo. Under några fick det utgöra dåtidens ungdomsgård och mycket skoj hade vi där kan vi lova!
Marianne var intelligent, målinriktad, skärpt och nyfiken på livet. Hon tog studenten, utbildade sig till journalist och kom att arbeta på bland annat Teknikens Värld och som redaktör på Vi Bilägare. I rollen som motorjournalist och testförare fick hon resa runt i världen och besöka de stora bilutställningarna där hon skrev om allt nytt som hände på den fronten. Mariannes stora motorintresse började tidigt, redan som 14-åring började hon åka med på bilorienteringstävlingar i Nyköpingstrakten. 1970 körde Marianne sin första internationella tävling i rally som kartläsare. Hennes målmedvetenhet, kunskap och energi tog henne till nya utmaningar, fick henne att nå dit hon ville och skapade sig på så sätt ett händelserikt och stimulerande liv.
Den uthållighet och livskraft som Marianne uppvisade går sällan att få uppleva. Hon har visat oss alla storheten i att lära oss att leva fullt ut den dag som är.
Vi bevarar alla minnen av henne och allt vi upplevt tillsammans inom oss som något mycket unikt och värdefullt. Vi saknar Marianne oerhört men gläds samtidigt åt att under nästan hela livet fått ha just henne som vår speciella vän.
Tack för att vi fick ha dig i våra liv!
Vi sänder våra tankar till Mariannes söner, Max och Felix med familjer och till hennes storebror Roland och kusin Gunilla med familjer och beklagar deras stora förlust.