Det sorgliga budskapet kom oväntat idag via tidningens dödsannons.
Vi träffades första gången 1957 i gymnastiksalen på Östra Folkskolan, där boxartränaren Bert Bergqvist tränade unga adepter. Själv var jag liten och spröd medan Sture var lång och smidig, med en ordentlig räckvidd.
Han tog väl hand om nykomlingen, som efter Folkskolans slut på 8:e klassen förstått, att man måste kunna försvara sig i denna världen och då passade ”The Nobel Art of Self Defensing” med inspiration av Jack Dempsey´s bok.
Sture kom 1971 på besök i Skåne - en gång med sin portfölj – på väg till Holland, för att köpa en segelbåt i stål, som senare döptes till Deleila. Han arbetade ett par månader med den tills den kunde transporteras hem till Oxelösund. När den blev klar kom ett besök till Gjusholm i S:t Anna skärgård.
Sedan dess – har vi hållit kontakt över tid och när han varit hemma från sina seglingar i Karibien, över Atlanten och Spanien, har vi åter mötts.
Sture var alltid skicklig hantverkare, tecknare och på senare tid fiolbyggare, med utbildning hos en maistro i Italien, ett hantverk som han med stor skicklighet utövade under många år, i sin verkstad i Oxelösund.
Sture var mycket klok, eftertänksam och mycket kunnig i många ”discipliner”, bland annat som maskinist på tankfartyg, världen runt, och en mycket god vän i alla de år som vi kände varandra.
Kort sagt – en mycket bra vän och god kompis!
Han hade ett vidsträckt kontaktnät – med bland annat jorden runt-seglarna på båten Lunkentuss.
Det är med mycket stor saknad – som jag nu kommer att minnas våra många, långa och intressanta samtal, som vi haft under lång tid och många år.