– Jag har alltid tyckt att höns varit gulliga och hade kollegor som ägde höns. Då väcktes tanken om det var möjligt även där vi bor, säger Veronica Delén.
Hon och hennes man Christian lånade böcker på biblioteket, läste på nätet och sökte tillstånd hos kommunen. De behövde även godkännande från de närmaste grannarna.
– Alla var positiva, någon erbjöd sig att vara hönsvakt och en annan frågade om de fick köpa ägg, säger Veronica.
Familjen bor på en hörntomt i Lindö, Norrköping, som angränsar till en allmänning och en promenadstig. När de fick tillståndet från kommunen isolerade de barnens gamla lekstuga och gjorde om en del av trädgården till hönsgård.
Tanken om återbruk har löpt som en röd tråd genom hela projektet. De har återanvänt barnens lekstuga, sandlåda, byggt av överblivet virke från bekanta och använt Christians uttjänta jollesegel som tak till hönsgården.
Hela hönsgården och taket är även inhägnat för att säkra mot rovdjur.
– Hönorna går självmant in när det blir mörkt och då stänger vi luckan till utegården, berättar Veronica.
Hur väljer man ras?
– Det löste sig automatiskt när vi frågade grannarna om lov. Deras vänner ägde höns och kunde kläcka fram kycklingar till oss. Vi önskade olika raser som ger olika färg på äggen, säger Veronica.
Familjen fick tio nykläckta kycklingar i juni 2020 och ytterligare fem under hösten. Av dessa femton visade sig åtta vara tuppar, vilket de inte får ha i tättbebyggt område. De tog bort dem och har nu registrerat sin hönsflock hos Jordbruksverket som från april 2021 har nya regler på grund av fågelinfluensan.
Familjen får i genomsnitt 4–5 ägg per dag. Mer närproducerad och klimatsmart mat är svår att hitta.
– I takt med att fler vill ha lokalodlat känns det väldigt trevligt att få mat på det här sättet. Ägg är gott och hållbart och det känns bra att gå ut med morotsskal och överbliven pasta och få fina ägg i utbyte, säger Veronica.
De städar hönshuset var tredje dag och har haft ett kretsloppstänk från start. I hönsgården står två täta varmkomposter med lock där de lägger hönsbajset.
– Det gäller att tänka till innan så det inte ska lukta eller att man måste köra iväg gödslet med skottkärra. Det känns också bra att få egen jord som vi kan använda i rabatterna.
Hur har hönsen påverkat er vardag?
– Det är väldigt roligt att kunna uppfylla sina drömmar om att ha höns. Mycket av det man gör är baserat på prestation eller yrkesfärdigheter men det här är helt annorlunda.
Hon ser hönsen som ett skönt avbrott mot jobbet framför datorskärmen.
– Sedan är det roligt att många kommer förbi och är glada att det finns höns här, både barnfamiljer och pensionärer. Det känns fint att de gläder fler än oss.
Hon har plastat in en presentation med bilder och namn på hönsen som sitter vid promenadstigen. Familjen har döpt hönsgården till ”Farledens lilla hönsgård” med Lindö kanal i åtanke som flyter förbi nedanför stigen.
Vad tycker barnen om att ha höns?
– Jättekul! Allt från att välja kycklingar till allt pysslande med dem, säger Veronica.
Valter flikar in:
– Jag gillar att de är keliga och att jag kan mata dem, de tycker om äpplen och frön. Om man blir jättearg kan man gå ut till dem. Då håller jag dem och klappar.
Veronica berättar att Valter kan storma iväg till hönsen i pyjamas och jacka och när han kommer tillbaka är han lugn och nöjd.
– Det finns en viss tröst i djur, de är ett sällskap och skapar trivsel.