– Här tycker jag du kan ta en bild, säger Bengt Sjögren, vice ordförande i Nyköpings hembygdsförening.
Han står norr om bergsknallen i Stenbro naturreservat, några stenkast därifrån flyter Nyköpingsån förbi, brun och slammig av de senaste dagarnas kraftiga regnoväder.
Bakom Bengt finns stenterrasser och en trappa byggd av massiva stenblock, byggd under slutet av 1700- talet eller början av 1800-talet. Trappan slingrar sig upp bland lövträden, vars blad kämpar med att hitta det lilla ljus som regntunga skyar blockerar.
Att flytta på ett trappsteg med handkraft skulle få vilken cross-fit-nörd som helst att ta sig en funderare. Padel-spelare hade vänt direkt.
– Det var dalkarlar som bröt stenarna här och byggde alla trapporna, säger han men minns inte källan.
Hela bergsområdet har liknande stentrappor i alla väderriktningar och Bengt har skissat upp det intrikata mönstret på baksidan av ett A3-papper. Han fascineras över parken och hur okänd den är för många.
– Jag tycker att det är viktigt med vårt kulturarv, säger han.
På en skylt, nära en uppmurad grotta som tillhör parkanläggningen, står det beskrivet att prästen Nils Grandelius lät bygga parken. Han tjänstgjorde i Alla helgona församling mellan 1780-1834, men mycket mer än så står det inte om parken.
Bengt Sjögren har därför gjort egna efterforskningar.
Han hittade ett resebrev från Eskilstunasonen och filiologen Adolp Törneros, utgiven av Svenska akademin. I brevet beskriver Törneros parken vid ett besök hos "gubben" Grandelius, som han kallar prästen.
Sjögren läser högt ur resebrevet: "Jag gjorde på eftermiddagen en promenad av en och en halv fjärdingsväg till den gamle Grandelius. Stället är värt en promenad: tätt invid gården ligger ett vidlyftigt och högt gråberg, vilket gubben, under sin 50-åriga ämbetstid, tämjt och humaniserat så lyckligt, att han fått Vasaorden".
I resebrevet beskriver Törneros även målande hur gångar "smyga sig fram" som leder till grottor, bersåer och till den stora ån.
Mycket finns kvar att se som Törneros beskriver men av bersån finns bara vildvuxen syren och känslan av förfall är påtaglig.
Sjögren tycker därför att kommunen borde rusta upp parken för att göra den lätttillgängligare för allmänheten. Själv anordnar han redan fullbokade visningar i hembygdsföreningens regi till parken och ädellövskogen.