Birgitta och Bo Eriksson
– Det är klart vi har tid att prata med tidningen, säger Bo, på frågan ifall dem har tid ett ögonblick. De är på väg till optikern för att lämna in ett gäng gamla glasögon och har inget emot att stanna till.
Efter en särskilt dimmig inledning på dagen värmer nu solen skönt på Västra Trädgårdsgatan i Nyköping. Klockan är strax efter 10 och på den slaskiga trottoaren går Bo och Birgitta Eriksson, 87 respektive 85 år fyllda, armkrok fram i sakta mak.
Äkta makarna Eriksson bosatte sig i Nyköping under tidigt 1970-tal och lämnade då Stockholm och Sollentuna. Bakom sig har de också lämnat yrkeslivet. Birgitta arbetade som sjuksköterska på lasarettet här i Nyköping medan Bo varit verksam som byggnadsingenjör inom vatten och avlopp. Trots att det är över 20 år sedan de pensionerade sig längtar de understundom tillbaka till yrkeslivets fartfyllda dagar.
– Det jag saknar mest är kamratskapen på medicinmottagningen, säger Birgitta.
Bo nickar instämmande och säger att han saknar jobbet på sätt och vis, men håller med sin fru om att det främst är kamrat- och gemenskapen som en arbetsplats för med sig, som han kan sakna.
Och extra påtagligt blir det i och med rådande pandemi. Isoleringen kostar på när det gäller relationer också inom familjer.
– Det påverkar humöret såklart, att det pågått så länge och tiden går än mer långsamt, säger Birgitta.
Under dagarna brukar Bo och Birgitta aktivera sig med promenader och att vara ute i friska luften. Det finns många smultronställen i Nyköping och från hemmet i Bryngelstorp är det nära till grönområden.
– På sådana här dagar känns det ju ganska bra, säger Bo med ett leende och kisar upp mot solen.
Bo och Birgitta tillhör fas 2 gällande prioritetsordning för vaccin. Enligt Region Sörmland har fas 2 inletts och personer över 80 år kommer att erbjudas vaccin först. Vykort med vidare information ska skickas ut till alla hushåll med personer över 65 år, men Bo och Birgitta har ännu inte fått hem något brev.
– Vi väntar på brevet där det står vad vi ska göra, säger Bo.
På frågan om de längtar efter något särskilt just nu svarar makarna Eriksson gemensamt att de har barn, barnbarn och till och med barnbarnsbarn, så det är givetvis en stor längtan till att få träffas ordentligt allesammans igen.
– Jag längtar till att få krama mina barn och barnbarn, säger Birgitta.