Hon krånglar inte till det.
– Man bara tittar på hur det funkar i naturen och gör likadant. Det är permakultur, säger hon.
Det är nu tolv år sedan hon köpte gården Nygran några hundra meter från gränsen till Östergötland. För två år sedan lämnade hon anställningen som kommunekolog i Nyköping för att bli sin egen arbetsgivare. Inkomsterna kommer bland annat från grönsaksförsäljning och kurser i odling och surdegsbak.
Christel är uppvuxen på en gård i Loiredalen i nordvästra Frankrike. Föräldrarna drev ett småskaligt jordbruk med självhushållning. Där lades grunden till hennes naturintresse, engagemang och stora kunskap om naturen.
Hon utbildade sig till biolog och skogsingenjör i Frankrike men gjorde sitt examensjobb på Sveriges lantbruksuniversitet och blev kvar.
– Förra året blev jag svensk medborgare. Nu har jag bott här längre än i Frankrike.
Odlingarna på Nygran är effektivt organiserade. Helt avgörande för resultatet är de balar med kasserat hösilage som hjälpsamma grannar levererar. Det konserverade gräset täcker potatis och lök, fröer av grönsaker och kryddor. Snart kommer morotsblast och rödbetsblad sticka upp ur bäddarna och möta ljuset. Det skyddande lagret bevarar fukt och värme och stoppar också en del ogräs. Men framför allt är det bra för miljön, säger Christel. Jorden ska aldrig ligga bar.
– När vi vänder upp och ner på jorden, plöjer och gräver, stör vi mikrolivet och dödar 90-95 procent av allt liv i jorden. Nu får det istället näring och det blir en bra livsmiljö för insekter, spindlar och paddor.
Det bor 110 hönor och ett gäng myskankor på Nygran. De hjälper gärna till att äta upp de oönskade mördarsniglarna som Christel samlar upp på morgnarna. Fjärderfäna har gott om utrymme i sina hägn och ska helst hållas kvar där för att inte ställa till med oreda i odlingsbäddarna.
I år kommer Christel att leverera totalt 400 förbetalade grönsakskassar till sina stamkunder.
Men tänk om det blir missväxt?
– Jag odlar många olika sorters grönsaker. Blir det ohyra i någon gröda kommer det att finnas annat som gått bättre.
Hon fick en tuff start för grönsaksaksabonnemangen den osannolikt torra sommaren 2018. Då tvingades hon vattna nästan oavbrutet. Det är livet för en egenföretagare.
– Om jag då hade tagit betalt för arbetstimmarna hade ingen haft råd att köpa mina grönsaker, skrattar hon.