Tio minuter på cykel från Stora Torget ligger Brandkärr, en del av miljonprogrammets utbredda lägenhetskomplex från 60- och 70-talet. Här bor drygt 3 800 personer, en stor del med utländsk bakgrund.
Här har Monica Bengtsson jobbat som församlingsassistent på Mariagårdens församlingshem i över trettio år.
Hon började jobba med traditionell kyrklig verksamhet redan 1978, med barntimmar och konfirmationsundervisning. Sedan dess har samhället förändrats och behovet att finnas för områdets invandrargrupper har blivit allt större.
Genom åren har hon drivit tjej- och kvinnogrupper, aktiviteter och sommarkollo för skolbarnen. Tillsammans med prästen Kjell Wiklund har hon hjälpt utvisningshotade människor som levt som gömda, med mat, kläder och juridisk hjälp.
– Vi har funnits som en slags trygghet att det finns någon att vända sig till.
– Det är vår stora uppgift, att ge hopp till människor.
Nu startar hon Långt ifrån lagom, tillsammans med bland andra Kjell Wiklund och Helena Karlsson från stadsdelens kommunservicekontor. Föreningen huserar i Hyresgästföreningens kvarterslokal på Mariebergsvägen 53. Lägenheten ger en hemtrevlig känsla, med både kök och vardagsrum. Utanför köksfönstret ligger den stora gräsplanen framför skolan, full med lek och bus på eftermiddagarna. “53:an" ska vara en mötesplats där människor kan träffas, laga mat, läsa svenska och få råd.
– När man har bott och varit länge i ett område vet man vilka behov som finns. Det är lite bykänsla här. Man knackar på dörren och frågar om man får låna lite mjölk eller socker, precis som när jag var liten. Man har en kontakt och umgås på ett annat sätt.
– Vi vill hjälpa asylsökande till rätta och vara en länk in i det svenska samhället. Vi ska finnas till för människor lite i utkanten.
På eftermiddagarna kan barnen komma hit efter skolan för att fika och läsa läxorna och vem som helst kan komma hit för att prata. Monica finns ofta tillgänglig i lokalen, även om det officiellt är onsdags- och torsdagskvällar som gäller. Tvärs över gatan ligger Mariagården. De båda verksamheterna kommer att komplettera varandra. Även i sommar, när både 53:an och Mariagården har sina sommarkollon på Örstigsnäs. En tradition som Monica drog igång för sexton år sedan.
– Havet ligger alldeles nedanför scoutstugan och de kan leka på den långgrunda stranden. Det är så oerhört värdefullt för barnen, säger hon.
Inspirationen att jobba med alla sorters människor fick hon själv redan som barn, hemma hos farmor. En dam med stark personlighet som ofta hade både “halta och lytta" i hemmet, där inget var tillrättalagt, och långt ifrån lagom.
För Monica är respekt och värdighet för andra människor ledordet. Att se och möta varje människa.
– Det är ett livsuppdrag. Det går inte att skilja på arbete och fritid, det genomsyrar alla dagar.
– Så mycket man kan lära av varandra. Alla livsberättelser jag har fått höra, som gripit mig djupt. Vilka öden!