Nyköpingsbon Katja Harlin har precis bakat krämiga chokladmuffins som hon bjuder på när SN kommer på besök i den ljusa villan i Malmbryggshagen. Att diabetiker aldrig får äta socker är ett missförstånd som hon ofta stöter på. Så länge hon reglerar insulinet kan hon äta alla typer av mat, men det är viktigt att vara noggrann och sköta sin kost, inte minst genom att försöka undvika kolhydrater. Det kan vara så enkelt som att byta vitt bröd mot mörkt.
– Jag måste vara försiktig med potatismos till exempel. Äter jag en hel tallrik åker mitt socker upp i toppen.
Hon har lärt sig att leva med sin diabetes och kan laborera upp och ner med insulinet för att ligga på en jämn nivå. För femton år sedan bytte hon sprutorna mot en pump som sitter fäst i en slang med en nål på magen. Pumpen doserar insulinet och ger en kontinuitet i kontrollen av sockernivåerna i blodet. Men ibland går ett blodsockerfall inte att stoppa i tid. Katja har hamnat i koma flera gånger.
– Plötsligt dimper jag och blir jättelåg. Det kan gå väldigt fort. Det som är jobbigast med diabetes är skakningarna och kallsvettningarna vid lågt blodsocker och att hamna i koma. Man biter ihop käkarna, tuggar ibland sönder tungan och skakar som en epileptiker.
De senaste åren har hon engagerat sig i Nyköpingsortens diabetesförening. I morgon på världsdiabetesdagen kommer föreningen finnas vid ett apotek för att informera om sjukdomen. För trots att diabetesvården i Sverige ser bättre ut än i många andra länder är okunskapen fortfarande stor. Många föräldrar och andra som har diabetiker i sin närhet behöver också stöd.
– Barndiabetes upptäcks ofta under hösten när man går ner i varv och leker mindre, säger Katja.
Den diabetestyp som ökar mest är typ 2, det som tidigare kallades för åldersdiabetes. Stillasittande livsstil och dålig kost bidrar till den negativa utvecklingen.
– Det har sjunkit i åldrarna på grund av övervikt och hur man lever, att man inte rör på sig tillräckligt, säger Katja.
Genom att uppmärksamma folk om sjukdomen hoppas hon att fler ska hålla sig friska, och att sjukvården ska bli ännu bättre.
– Mycket har blivit bättre, men det krävs pengar till forskning för att man ska kunna lösa gåtan om att bli fri från diabetes.