2016 är hembygdens år. Hembygdsrörelsen i Sverige växte fram i början av 1900-talet. Bara i Sörmland finns i dag 66 föreningar med nästan 20 000 medlemmar. Lokalföreningarna sitter inne på mycket historiskt kunnande om kulturarvet, som allmänheten kan ta del av på hembygdsgårdar och genom aktiviteter både i städerna och på landsbygden.
Planeringen för firandet av hembygdens år är i full gång. I och med jubileet hoppas förbundet få lite extra fart på hembygdsrörelsen.
– Det har redan väckt en del resonans, säger Jenny Fornedal, konsulent på Södermanlands hembygdsförbund, som i sin tur fyller 85 år i år.
För Sörmlands del kulminerar firandet i Gammaldags Malmköpings marknad som hålls sista lördagen i maj varje år, medan det nationella firandet blir på Skansen.
Redan på lördag kan dock folk i Nyköpingstrakten mingla och ta del av ett stycke historia när Nyköpings hembygdsförening inviger sin utställning Hembygdens år på Kulturhuset Slottsvakten vid Nyköpingshus. Utställningen om hembygdsrörelsens historia samlar alla Nyköpings lokalföreningar, och blir lite av en avspark inför året.
– Mycket finns ju bevarat på gårdar och herresäten, men det är inte bara kronor, mantlar och högtidsdräkter som hör till historien utan även det vardagliga och bruksföremålen, Eva Andersson, ordförande i Nyköpings hembygdsförening, som ansvarar för utställningen.
Nästa stora satsning blir alltså under marknadsdagarna i Malmköping, där förbundet kommer att ha en utställning som visar på teknikutvecklingen i hemmet de senaste hundra åren.
– Det har hänt mycket, med till exempel bilar, vispar, mode och telefoner. Vi kommer att visa tidstypiska prylar och foton, säger Tystberga hembygdsförenings Göran Dahlberg, som är projektledare i jubileumsgruppen för Sörmlands firande.
Under våren hålls även fototävlingen “Händer i hembygdsföreningen" som ska illustrera händer i verksamhet med koppling till hembygdsrörelsen. Vinnaren utses på marknaden. Dessutom vill förbundet inspirera skolelever att illustrera och spegla dåtid, nutid och framtid i ett projekt som kan samla tre generationer på hembygdsgårdarna.
På Skansen kommer Sörmland representeras av en tolkning av Nergårds-Lasse på Göddestenen, där han framförde sånger, historier och skrönor för hundra år sedan.
– Vi är intresserade av dåtiden för att förstå nutiden. Men kulturarvet är inte bara historia, det är basen för samhällsutvecklingen. Ofta kan historiska kopplingar göras i samhällsplaneringen, säger Pehr Bengtsson, ordförande i hembygdsförbundet.
– Det finns mycket kunskap inom föreningarna, ändå är vi ganska okända. Vi drivs av ideella krafter och har små resurser, säger han.
Hur ser det ut med engagemanget i hembygden då? Syns det några trender 2016?
– Vi har några föreningar som tappar och några som växer. Sett över hela länet är det ganska stabilt, men för enskilda föreningar kan det gå upp och ned, säger Jenny Fornedal.
– Många är intresserade av hembygden. Sen har vi märkt att släktforskning är populärt. Vår förhoppning är att det ska bli lite mer uppmärksamhet i år, vi hoppas att det är fler som vaknar och ser oss.