Julia Bergman har ingen Ängest över att fylla 50. Hennes spontana svar pÄ SN:s frÄga om hur det kÀnns att fylla jÀmnt Àr "jÀttebra".
â Jag kĂ€nner att jag Ă€r pĂ„ rĂ€tt plats i livet, dĂ„ vill man bara ha mer av upplevelser och njutning. Man blir lite lugnare ju Ă€ldre man blir, sĂ€ger hon.
Hon föddes och vÀxte upp i Göteborg utöver tvÄ Är i tonÄren dÄ hon bodde i Schweiz under tiden hennes pappa jobbade dÀr som gÀstprofessor. NÄgot som bidrog till att hon inte har varit rÀdd för att flytta till nya stÀder.
â Jag blev mer intresserad av andra kulturer och sammanhang. Det Ă€r nog nĂ„got som har prĂ€glat mig senare, att inte bli rĂ€dd för att röra pĂ„ mig.
Efter gymnasiet hamnade hon i VÀxjö för att studera. Hon förklarar att de stod mellan marknadsföring eller att bli logoped. Valet föll till slut pÄ det förra.
â Kommunikation har varit en röd trĂ„d och jag har varit vĂ€ldigt sprĂ„kintresserad. Men jag kan bara fyra sprĂ„k, franska, tyska, engelska och svenska.
Det var ocksÄ pÄ utbildningen i VÀxjö som hon trÀffade maken Jan.
â Vi gick i samma klass och skrev examensuppsats tillsammans. Det var vĂ„r första baby och dĂ„ sade det klick. Sedan Ă„kte han till USA och jag till Frankrike för att plugga vidare.
KÀrleken i sig trots de lÄnga avstÄnden och nÀr de bÄda kom tillbaka till Sverige flyttade de till Stockholm tillsammans.
â Vi bodde i innerstaden och nĂ€r man Ă€r tvĂ„ unga vuxna Ă€r Stockholm fantastiskt. Sedan fick vi vĂ„r första dotter Alicia och med barn blir det sĂ„ mycket logistik och man kĂ€nner att man vill ge dem nĂ„got annat. Man hĂ€nger i Vasaparken och tĂ€nker att "nu Ă€r vi ute i naturen" och sĂ„ kommer 47:ans buss och dundrar förbi.
Samtidigt arbetade Julia Bergman som vikarierande presschef pÄ Nokia. NÄgot som innebar mÄnga resor runtomkring i Europa.
â Det var tidiga morgnar pĂ„ vĂ€g till flygplatsen och jag kĂ€nde att det var sĂ„ mycket stress. Det var ett roligt jobb men inte nĂ€r man har barn.
Det hektiska jobbet och storstadens stress medförde att hon och Jan planera pÄ att flytta till en mindre stad.
â Jag var lite inne pĂ„ Göteborg eftersom jag Ă€r född och uppvuxen dĂ€r. Men dĂ„ kollade Janne pĂ„ den genomsnittliga nederbörden i hela Sverige och sade "det gĂ„r inte". Han tyckte Göteborg var för regnigt, skrattar hon.
De tvÄ tittade pÄ flera olika stÀder innan det kom sig att hon fick jobbet i Oxelösund. En stad hon erkÀnner att hon inte kÀnde till först.
â Men jag har aldrig kĂ€nt mig sĂ„ vĂ€lkommen som jag gjorde nĂ€r jag kom till min arbetsplats.
Valet av bostad föll dock pÄ Nyköping eftersom hennes man fortfarande arbetade i Stockholm och var tvungen att tÄgpendla. Till en början trodde de tvÄ att Stockholmsbesöken skulle ske ofta. NÄgot som inte blev av.
â Det Ă€r klart att vi Ă„ker och hĂ€lsar pĂ„ vĂ€nner, men hĂ€r har vi upptĂ€ckt Linköping, Norrköping och Katrineholm. DĂ„ Ă€r det nĂ€stan roligare att till exempel Ă„ka pĂ„ en konstutstĂ€llning i Ărebro. Det hade vi aldrig gjort nĂ€r vi bodde i Stockholm!