Göran Jysky, som har arbetat som polis och ägnat en stor del av sin fritid till att uppfinna saker, berättar hur det gick till att de hamnade i Sörmland:
– När jag och min hustru hade fått vår första dotter 1958 gick vi till en kollega i Kiruna. Han sa att om han var som oss så skulle han inte stanna där. "Här finns inga jobb för barnen, det är bara gruvan".
Göran tog fram en karta, något han var van vid eftersom han orienterade, och fick syn på Nyköping, en stad som låg precis bredvid havet. Bara några dagar senare tittade han i Polistidningen och såg en annons om en ledig tjänst i just Nyköping.
– Det var på en söndag, ansökan skulle vara inne senast måndag. Att skicka ett brev hade inte gått så jag skrev ett telegram, säger han.
Polischefen i Nyköping hörde av sig och bad honom skicka in en ordentlig ansökan. Och han fick tjänsten.
– Vi flyttade hit 1960, och vi har trivts jättebra, säger han.
Visst hände det att de saknade hemtrakterna, men medan deras egna föräldrar fortfarande levde brukade de åka hem en gång om året, för att hjälpa till med slåttern, fiska och plocka hjortron.
Fast egentligen behövde de inte alls åka så långt för att plocka hjortron.
– Folk vet inte i södra Sverige att det finns hjortron här. Kring den 20 juli är hjortronen mogna i Sörmland. Vad gör sörmlänningarna då? Jo, de är ute och badar, säger Göran.
När Agda och Göran var yngre plockade de mycket bär och svamp i skogarna kring Sjösa, dit de flyttade 1966. Det finns en skogsslinga på 8 kilometer i närheten av hemmet och i anslutning till den har de hittat 15 olika sorters ätliga bär. Lingon är Agdas favorit för att de är mest användbara.
– Men hjortron smakar ju jättegott också, säger hon.
– Förut var jag väldigt mycket ute i skogen, jag älskade att gå i skogen, bara att kliva runt, men sen har jag fått lite kroppsliga förhinder, säger hon.
Nu håller hon sig i trädgården. Där kan hon gå med rullatorn, som även ger plats för lådan med trädgårdsverktyg, och pyssla om blommorna. Tomten domineras av rabatter, även om de ibland försökt sig på att odla både morötter och rödbetor, och en länga är full av jordgubbsplantor.
– Jorden är för lerhaltig för att odla i, säger Agda.
Göran tar sig fortfarande ut i skogen när han får tillfälle, även om han kanske inte joggar som han gjorde för i tiden. Han berättar om en bok han läste en gång.
– Om du ska få ro i själen ska du gå ut i skogen ensam och titta på det som är där, och känna lugn och ro i själen. Sen kan du gå hem igen och veta att du alltid kan gå tillbaka, sammanfattar han bokens budskap.