I drygt femton år jobbade Ann-Kristin Moback som lågstadielärare. Under de åren väcktes henne intresse för tal-, läs- och skrivsvårigheter, eftersom hon ofta ställde sig frågan varför vissa barn inte lärde sig lika snabbt som sina klasskamrater.
– Mina barn har inte haft några som helst problem, för de har det varit självgående fast de har lärt sig på olika sätt, berättar hon.
Vid millennieskiftet gick Ann-Kristin Moback vidare på en akademisk bana och tog en examen i specialpedagogik inriktad på just ovan nämnda svårigheter. I sitt forskningsarbete har hon sedan besökt drygt 100 skolklasser från förskolan upp till nionde klass, för att hjälpa de elever som haft svårigheter med läsning.
Tyvärr får många av skolorna som hon har besökt underkänt. Den gemensamma nämnaren är brist på struktur i undervisningen.
– I Sverige är det fritt att välja metod när man jobbar med läsning, medan det i andra länder som Nya Zeeland ska göras på ett visst sätt i alla skolor, menar Ann-Kristin Moback.
– Här får man välja fritt och det finns ingen direkt insyn i hur lärarna gör. Så alla använder sina egna sätt och en del inga metoder alls.
Ta exempelvis förskolan, som enligt läroplanen ska syssla med språkmedvetenhet. Enligt Moback plankas i stället material som används i årskurs ett och som därmed inte är anpassad för förskolebarn.
– Förskolebarn får till exempel försöka skriva bokstäver, vilket blir tråkigt för de flesta eftersom deras händer i den åldern inte är utvecklade för att plita ned bokstäver, säger Ann-Kristin Moback.
Istället menar hon att förskolan borde fokusera mer på att barn ska få leka med ord, jobba med rim och ramsor och fokusera på begrepp och ordförråd. Eller som det står i Ann-Kristin Mobacks nyligen utgivna bok "Lär alla barn läsa": "Förskolans uppdrag är att göra barn språkligt medvetna."
– Jag skrev boken som en sammanfattning för mig själv, eftersom jag undrade själv hur illa det var. Jag träffade också föräldrar i mitt jobb som haft problem med sina barn och som har efterlyst kunskap om läsning, säger Ann-Kristin Moback.
"Lär alla barn läsa" ska ses som en lättläst faktabok där hon dels går in på vad som krävs för att barn ska kunna läsa, dels visar på praktiska metoder. En bok för de som känner sig osäkra och vill veta mer om vad läsning handlar om.
– Föräldrar kan göra mycket och känna sig säkrare om de har mer kunskap om vad som är normalt i barns utveckling, så att man inte kräver för mycket eller för lite, säger Ann-Kristin Moback.
Om ingen bra grund för läsning läggs redan i förskolan kan det få konsekvenser ända upp till högstadiet. Enligt Ann-Kristin Moback är en sådan konsekvens bland annat gymnasieelever som inte kan läsa på en nivå som förväntas av dem.
– Andra konsekvenser är att barn blir oroliga, inte hänger med och inte tycker att skolan är kul. Läsningen påverkar ju alla ämnen – och självkänslan, säger Ann-Kristin Moback.
Hur ska man vända den negativa läsförståelsetrenden? Ann-Kristin Moback tror mycket på struktur och att läraren ständigt måste vara närvarande i läsundervisningen, ända upp i nian.
– Att låta barn läsa tyst är meningslöst i skolan, de som inte kan läsa bra gör det helt enkelt inte, säger hon.