När Bjarne Tutturen går igenom en skog kan han identifiera fåglar som gömt sig bland trädgrenarna. Han är duktig på att känna igen läten.
I juni när en främmande liten flyttfågel sjöng för full hals i Østfold, i sydöstra Norge, var han en av fågelentusiasterna som hoppade på chansen att artbestämma fågeln som fångats på film. Att det var första gången den amerikanska fågeln hittat till det avlånga grannlandet hindrade inte Bjarne från att identifiera Norges första fynd av Karolinasumphöna.
– Det är en jätteraritet. Den hör till den Nordamerikanska faunan egentligen, så den var lite vilse. Det är en art som jag inte har sett själv, men jag vet hur man ska söka och vad det skulle kunna vara, säger Nyköpingsekologen.
Det var under universitetsstudierna som hans fågelskådar och ornitologvänner fick honom att lyfta blicken och spetsa öronen. Likt musik, är det en konst att lära sig fågellätens rytm och strofer.
– Om man inte gillar jazz till exempel så tycker man att allt låter likadant. Det är bara förvirrat och oplanerat hur musikerna använder instrumenten. Men de som håller på med jazz och förfinar sin teknik hör verkligen skillnad på olika stycken, säger han, och fortsätter:
– Det är samma sak med fåglar. Håller man på med det och lär sig några nya läten varje år så hör man till slut skillnad på dem som nästan låter likadant, men låter olika länge. En del har ett kort stråk och så sjunger den igen, medan en annan låter ungefär likadant, men pladdrar hela tiden. Då måste man hitta flera karaktärer för att vara säker på att det är den arten.
Han gillar att upptäcka nya områden, där han kan upptäcka ovanliga djur- och växtarter som den lingonrisliknande växten ryl som ofta växer i gammelskog.
– Vissa arter är lite av önskearter att få se. När man väl ser dem så blir det så här “wow vad häftigt.” Ryl indikerar höga naturvärden och så snubblade jag över den i en skog som inte är skyddad, säger ekologen.
Bjarne menar att sörmlänningar inte behöver gå långt för att upptäcka rikt naturliv. På försommaren kan Nyköpingsbor till exempel se många spännande fåglar under en lunchpromenad längs med ån.
Tillsammans med andra ekologer och samhällsplanerare arbetar han nu för att djur- och växtliv ska fortsätta flöda i kommunen– även när ostlänken och nya byggnationer rör om i grytan och förändrar stadsplaneringen.