Elinor håller på att plocka med dagens sista arbetsuppgifter när vi ses, och hälsar glatt.
‒Jag ska bara sopa klart så kommer jag sen, hojtar hon.
Hon trivs bra här på NK-villans café, berättar hon när hon slår sig ned vid ett bord.
‒Det är bra jobbarkompisar, och jag gillar det jag gör. Jag är i köket, står i kassan och plockar disk, och förutom servering har vi ju catering också. Men det allra bästa är nog miljön. Det är så vackert här, speciellt på sommaren när man kan sitta på uteserveringen, säger hon.
Att 30-årsdagen kommer firas här är därför inte särskilt konstigt.
‒Jag har bokat caféet, och har gjort det sen lång tid tillbaka. Det blir mest släkt men också vänner.
Men är det något Elinor verkligen brinner för, är det teater.
‒Jag gick på en musikalskola på sommarlovet mellan tvåan och trean, och sen dess har intresset hållit i sig. Man släpper liksom vardagen, när man spelar teater så gör man bara det, man är bara där och då. Och så älskar jag applådtacket. När repetitioner känns tradiga tänker jag på det.
Hon har bland annat varit statist i Nymos uppsättning av Annie, och är särskilt nöjd med prestationen i Gästabudet häromåret när hon var baderska.
‒Jag var en av dem som badade kungen, säger Elinor och skrattar till innan hon fortsätter:
‒Jag var den första i ensemblen som visade intresse för att vara baderska. Jag ville gå utanför trygghetszonen. Det är inte varje dag man får stå på scen och tvätta en nästan naken man framför publik. Det var väldigt svårt att behålla fokus i början av repetitionerna av just den scenen.
Att fylla 30 år känns både bra och lite jobbigt, tycker hon.
‒Alla får väl lite åldersnoja, men samtidigt är det en milstolpe. Nu har jag varit vuxen i 10 år, är mer mogen.
Samtidigt som hon trivs väldigt bra med vad hon gör, funderar hon på om hon skulle plugga i framtiden.
‒Men det är så svårt att välja! Ena dagen vill jag bli bibliotekarie, andra samhällsplanerare, den tredje avdelningsansvarig på typ Ica eller Åhléns. En annan dröm skulle vara att ha ett eget café, men jag tror inte jag är tillräckligt bra på den ekonomiska biten.
Men något som hon vet med säkerhet att hon vill göra är att resa.
‒Jag åkte till Azorerna och skulle gärna åka tillbaka, och då vill jag åka till alla öar. Jag skulle vilja åka till USA. Jag skulle vilja se New York, Miami, Hawaii. Jag vill plocka apelsiner – så kanske Florida skulle vara något. Och så vill jag åka till England och lära mig engelska flytande. Vi får se hur jag gör!