Trädgårdsarbetare, journalist, författare, snickare. Man hinner med många titlar under 95 år. Gnestaprofilen Ivan Bratt har dessutom hunnit med att vara socialdemokratiskt kommunalråd i både Gnesta och Nyköping. Inför kommunsammanslagningen 1974 var han högsta hönset i Gnesta, och blev sedan kommunalråd med ansvar för skol- och kulturfrågor i den nya storkommunen.
‒Det var ansträngande psykologiskt för oss politiker med en så stor kommun, det var en lång väg att åka ner till östgötagränsen. Och visst fanns det avundsjuka på vissa håll, att andra delar av kommunen fick mer så att säga. Men jag tror inte att allmänheten märkte så stor skillnad, minns Ivan Bratt.
Storkommunen Nyköping höll som bekant bara ihop fram till 1992. Vid det laget hade Ivan Bratt lämnat politiken, men han tycker att det var ett bra beslut.
‒Det var för stora områden och för lite personlig kontakt mellan kommun och invånare.
Han sadlade i stället om till journalist och blev lokalredaktör för tidningen Folkets redaktion i Gnesta. På den här tiden fanns det tre lokalredaktioner på orten, och ytterligare två lokaltidningar hade utgivning i Gnesta.
Att gå mellan politiken och journalistiken skulle höja en del ögonbryn i dagens samhälle, och det var inte särskilt vanligt på 70-talet heller.
‒Det gick jättebra tycker jag, men fick naturligtvis se upp med vad man skrev. Jag tror att jag fick jobbet för att jag såg så bra ut, säger Ivan Bratt och visar ett foto där han grimaserar och har tröjan uppdragen över huvudet som en fågelholk.
I bokhyllan hemma i villan vid Frejaskolan, som en gång i tiden huserade en möbelfabrik och två barnfamiljer, finns naturligtvis Ivan Bratts samlade verk. Han har skrivit över tio böcker, bland annat "Gnesta förr och nu" och "Gnesta i ord och bild". Historieintresset är ständigt närvarande. Just nu plöjer han igenom en serie faktaböcker om andra världskriget.
Vad är det som är så spännande med det förflutna?
‒Spännande är det kanske inte, man vet ju hur det slutar. Men det är intressant. Jag minns hur min far läste högt ur historiska reportageserier i SN när jag var liten, innan jag kunde läsa. Jag är uppväxt i ett soldattorp och vi hade inget bibliotek hemma.