Ända sedan uppväxten hemma på bondgården i Småland så har Linus Olofsson haft ett naturligt intresse för mat och även en grundförståelse för mat.
– När jag frågade dottern och hennes kompisar på Frejaskolan i Gnesta om varifrån skolmaten kommer så svarar de först; lastbil. Och det kan man ju förstå, säger Linus Olofsson.
I ett samhälle där matproduktionen sker så långt ifrån individen är det svårt för den enskilda konsumenten att överblicka den långa kedja av konsekvenser som valet av föda innebär - utslagna ekosystem orsakad av överanvändning av konstgödsel, bekämpningsmedel eller antibiotika.
– Jag är en av initiativtagarna till Dyrare mat nu men jag tror inte på så kallad sockerskatt. Morot är bättre än piska. Man kan stimulera till goda vanor helt enkelt.
Det handlar om att välja med omsorg och äta mer efter säsong, menar Linus Olofsson. 3 för 2 - köp resulterar allt för ofta i ett överflöd av slängd mat och då har man ju inte tjänat något på det, menar han.
– Efter sommarens skogsbränder så tog våra handlare även ett bra initiativ när man uppmuntrade kunderna att köpa svenskt kött i stället för det importerade. Vi avgör ju om vi ska ha våra bönder kvar.
Alla behöver inte heller bli vegetarianer för klimatets skull, utan det räcker med att man äter en mindre mängd kött alternativt inför köttfria dagar, menar han.
– Äter man mindre kött har man ju även råd att köpa dyrare och finare kött, samtidigt som man ökar på mängden grönsaker på tallriken.
Synen på vegetarisk mat har även förändrats till det bättre. Förr var ju vegetariska rätter lika med dubbelpanerad palsternacka men i dag är det ju ingen som stämplar rödbetssallad med riven chevréost som vegetarisk, menar han.
Det finns mycket tappad kunskap kring mat och där har skolan ett ansvar. Visst är det bra med näringsrik mat och salladsbuffé men det går även att förstärka undervisningen, tror Linus.
– I hela länet finns ju bönder och djur. Att kanske åka på studiebesök med eleverna kan ju vara pedagogiskt rätt.
Reklamen lurar även på oss "lyxprodukter" som utlovas innehålla 99 procent kött.
– När min mormor lagade till korv så var det inte 99 procent kött i korven utan den innehöll även korngryn, örter och fett som gav smak. Den kunskapen måste vi hitta tillbaks till.