‒Vi ska försöka vara dominanta ändå och spela på Nyköpings BIS vis. Det kommer gå, men vi ska göra det med ett mod och med medvetenhet om motståndet, säger John Wall.
Det är precis slut på sista träningen innan den stora matchen och John Wall tittar sig omkring.
‒Man börjar drömma, tänk om Nyköping skulle ha en riktig fotbollsarena med läktare på alla sidor och den inramningen...
Han gläds ändå med att det lär bli lapp på luckan och att förväntan är stor, inte minst från insidan om vad som ska presteras.
‒Samtidigt ska vi ta hand om det vi får och det vi gör. Att vi ska vara avslappnade och trygga nog att prestera, att vi kan komma in på plan och spela gris.
Ett Hammarby i ombyggnad har han koll på:
‒De är inte klara. Men de är ganska konsekventa i sin defensiva form, kompakt med ganska direkta omställningar och skickliga på fasta situationer.
Ingen gammal hederlig Bajenfotboll att vänta, men heller ingen Nanne Bergstrand-fotboll?
‒Samtidigt är många av spelarna kvar. Det jobbar du inte bort över en natt.
Han själv har haft hela truppen att jobba med, sånär som på en sjuk men snart åter från skada Jesper Lindberg.
Övriga anfallare slåss om de två platserna längst fram:
‒Rätt bra konkurrens, vi är tacksamma och det är inget problem. De är väldigt olika och det går fortfarande att få ut mer av alla. Sedan gäller det att njuta av det här tillfället. När det är mycket folk på matcherna brukar vi vakna till.
Är ni där ni hade hoppats vara med laget i förberedelserna?
‒Njae. Det finns delar att jobba på. Även om det var resultatmässigt bra mot Sandviken har vi en hyfsad lista att jobba med, men det är flera som tar steg.