Under en arbetsbänk i Inger Sannes utomhusateljé ligger flera gigantiska, fyrkantiga marmorblock. De flesta är olika vita varianter från Italien, men ett rött block har på något sätt fraktats hit ända från Iran. Att jobba med marmorskulpturer är mer än bara konst, berättar hon. Mycket tid och tankeverksamhet ägnas åt logistiken.
– Jag har bland annat gjort en tolv ton tung skulptur åt ett universitet i USA. Det tog två månader innan vi hittade rätt sten för uppdraget, och sedan skulle 40 ton sten fraktas ned längs serpentinvägarna i Italien, säger Inger Sannes medan hon visar runt i ateljén.
Hon köpte huset vid Klämmingens östra strand för två år sedan, och lämnade Stockholm och Östermalm efter över 20 år i huvudstaden.
– Vi har alltid gillat Sörmland, vi trivs jättebra här. Man träffar människor på ett helt annat sätt än i Stockholm.
Inne i ateljén står lerskulpturer som barnbarnet har skapat: rosor och figurer som sitter i stolar. Inger Sannes ansikte spricker upp i entusiasm när hon berättar om skaparglädjen som bara ett barn kan besitta.
– Jag jobbade mycket efter färdiga idéer förr, men nu får magkänslan styra mycket mer. Det är ett sätt att få kontakt med sitt undermedvetna, precis som ett lekfullt barn. Man kommer in i ett magiskt flow. Det tar så lång tid att jobba med sten, du måste vara här och nu, förklarar hon.
Något annat som har förändrats mer åren är synen på konsten i sig. När Inger Sannes var yngre var det viktigt att vara framgångsrik, att ställa ut på de rätta gallerierna i Stockholm och att göra karriär.
– Livet handlar ju inte om det. Det handlar om att lära sig nya saker.
Runt om i trädgården, bland praktfulla tomatbuskar som stjäl alltmer tid från konsten, står vita marmorskulpturer. Den ena är större än den andra. Några är släta som sammet, andra är mönstrade på olika sätt. Men alla har en tydlig tyngdpunkt och går att snurra för hand. Det tredimensionella, och möjligheter till olika uttryck i samma verk, är hela poängen med skulpturer berättar Inger Sannes.
– Snurra på, säger hon uppmuntrande när hon visar sina skulpturer.
Hösten är kommen och snart är det dags för den första resan till Pietrasanta, byn där Michelangelo upptäckte den vackra marmorn för 500 år sedan.
– Det finns en väldig stolthet och otroligt mycket kunskap där.