Whiteboardtavlan på väggen är täckt med röd, grön och blå text, nummer och pilar. Under nummer 18 (samtidshistoria) står det migration och flykt, det digitala, konsumtion och allmänt. Grupper och judisk community lyser med röd text och en pil leder till ett annat knyte med ytterligare information.
– Det är teman och livsmiljöer, förklarar Peter Ostritsch.
För ett år sedan började han jobba på Sörmlands museum. Etnologen hoppade på planet, lämnade Tyskland och begav sig till Nyköping för att ta sig an nya utmaningar som ansvara för samlingarna.
– Det går så snabbt nu i samhället. Det kommer in nya fenomen och andra försvinner. Det är viktigt att man har koll på omvärldsbevakningen och vad som händer i vårt samhälle och att vi dokumenterar det, säger han.
Peter och hans kollegor utgår från vardagliga ting när de skapar samlingarna. De kan ta ett par lådor med slitna arbetskläder, några smycken samt papper för att sedan måla upp personliga och detaljrika livsöden. Arbetaren Cecilia Karlsson beskrivs bland annat som tillbakadragen, försynt, djupt religiös och mycket anspråkslös.
– Man får en känsla för hur de levde. Det blir intimt, säger etnologen som berättar att han blir tagen av flera av berättelserna.
När han kom till Sverige första gången för drygt 10 år sedan, upplevde han att den svenska flaggan hade en mer neutral roll.
– Nu är den mer laddad. Som i Tyskland, säger han.
Han menar att den fått en tydligare identitetstämpel.
– Det är en fråga som vi tar upp nu på museet också, när vi talar om migration och globalisering, förändrade identiteter och tillhörigheter, säger han, och tillägger:
– Den här frågan om identiteten och tillhörigheten har egentligen följt mig hela tiden, både privat och i arbetslivet.
Mitt emot whiteboardtavlan hänger ett fotografi från Stuttgart, Tyskland. Landet där han träffade den svenska kärleken som förde honom till Örebro under masterstudierna.
Men innan han hamnade i Tyskland hade han först flytt från ett kommunistiskt Ungern till Schweiz med sin mor.
– Jag kom till en plats som jag inte riktigt förstod i början. Jag ville förstå den bättre. Förstå människorna bättre.
Han började tidigt tänka i etnologins and antropologins banor. Frågorna staplas på hög:
– Får man känna sig som tysk, fast man har ett pass där det står att man är född någon annanstans? När får man känna sig som sörmlänning? Eller som svensk? Behöver man ett pass till? Dansa runt midsommarstången? frågar han sig.
– Den här frågan om identitet har följt mig personligen och det är en viktig fråga inom etnologin och som vi även tar upp här på museet. Det går lite hand i hand: yrket och privatlivet.