Det Àr inte lÀtt att fÄnga matkreatören och stjÀrnkocken MyllymÀki. Han har almanackan fullskriven med olika projekt och engagemang.
â Ja, det Ă€r vĂ€l ett av mina bekymmer, jag har svĂ„rt att sĂ€ga nej, sĂ€ger han.
NÀr vi vÀl trÀffas för en intervju blir det mellan ett möte med personalen pÄ Julita och finputs samt provsmakning av den meny som ska serveras under en tid framöver.
VÀgen fram till stjÀrnkocksstatus har inte varit helt lÀtt men Tommy MyllymÀki har hela tiden haft inriktningen klar. Grunderna lades pÄ restaurangskolan Linden i Katrineholm, dÀrefter har turen gÄtt via Erik Lallerstedts Gondolen, Eriks bakficka, Karin Franssons Hotell Borgholm och Pontus in the greenhouse.
â Efter branden 2004 pĂ„ Hotel Borgholm kom jag tillbaka dit och blev Karin Franssons högra hand. Jag blev hennes köksmĂ€stare och var med om uppbyggnaden igen, berĂ€ttar MyllymĂ€ki.
Hur har du lyckats med att fÄ arbete pÄ alla dessa topprestauranger?
â Jag har aldrig behövt söka jobb utan alltid blivit tillfrĂ„gad. Det Ă€r hĂ„rt arbete som ligger bakom. NĂ€r jag bestĂ€mde mig för att det hĂ€r var det jag ville göra gav jag jĂ€rnet hela tiden och var knappt ledig under de första fem-sex Ă„ren. NĂ€r jag bytte jobb struntade jag i semester, pengarna hamnade pĂ„ kontot i stĂ€llet. Ofta började jag pĂ„ det nya stĂ€llet dagen efter att jag slutat det förra jobbet. Det var en tid av utbildning som jag fortfarande rekommenderar unga kockar. Stanna ett par Ă„r pĂ„ ett stĂ€lle och gĂ„ sedan vidare.
Du har vÀl slukat matböcker genom Ären, eller hur?
â Ja, och jag lĂ€ser fortfarande för att fĂ„ inspiration, men visst, ibland tröttnar jag. Jag testar gĂ€rna det jag lĂ€ser eller ser.
Hur har du inspirerats till dina framgÄngar?
â Jag tror att mitt ursprung Ă€r grunden till framgĂ„ngen. Hemma lagade vi all mat frĂ„n grunden hemma, det var nog dĂ€r jag fick i mig smaken, doften i sinnet. Det har nog fastnat i mitt sinne utan att jag mĂ€rkt det. Har du inte upplevt detta sĂ„ finns inget av smakerna eller dofterna i din minnesbank. Jag sĂ„g tidigt var rĂ„varorna kom ifrĂ„n. Potatisen plockades och skalades, grönsakerna ansades, fisken fĂ„ngades och rensades innan tillagning. Resterna togs om hand och inget slĂ€ngdes. Jag vĂ€xte upp ensam med min mamma och vi var tvungna att ta vara pĂ„ allt. Standarden var enkel, ingen lyx eller överflöd och det har sĂ€kert format mig.
â TĂ€vlingsintresset vĂ€cktes under tiden pĂ„ restaurangskolan i Katrineholm. Det var en kock som lagade mat i TV 4 som vi elever tittade pĂ„.
â Det nĂ€r vi frĂ„n restaurangskolan fick hjĂ€lpa Mathias Dahlgren med maten till Björn Wagnssons dotters bröllop som det vaknade helt. Björn Wagnsson var idrottsadvokat men ocksĂ„ ordförande i Gastronomiska sĂ€llskapet som bland annat var med och sponsrade Dahlgrens deltagande i kock VM. Mathias Dahlgren gick och vann som enda svensk kock det Ă„ret. Jag lyckades fĂ„ praktik hos honom och dĂ€r och dĂ„ vĂ€cktes definitivt mitt intresse för att tĂ€vla i matlagning. Det var ocksĂ„ dĂ€r förstod jag skillnaden mot allt annat jag sett. Personerna pĂ„ restaurangen var helt dedikerade sin uppgift, rĂ„varorna var absolut högsta klass och alla förberedelser var minutiösa. Det var mer Ă€n en gĂ„ng jag gick hem med grĂ„ten i halsen och tvivlade pĂ„ att jag skulle kunna bli kock. Jag fick sĂ„ mycket skĂ€ll hela tiden, men som vĂ€l var gick det bĂ€ttre och bĂ€ttre. Jag lĂ„g under den tiden pĂ„ en madrass som jag fick slĂ€pa fram och lĂ€gga bakom ett piano hos slĂ€kt i Stockholm.
I skolan skrev MyllymÀki pÄ en lapp att han vid 27 Ärs Älder skulle vinna Ärets kock och fÄ tÀvla i Bocuse d'Or. Vid 28 Ärs Älder blev MyllymÀki Ärets kock och fick representera Sverige i Bocuse d'Or som 31-Äring.
â Jag tycker att man ska sĂ€tta upp mĂ„l i livet för att ha nĂ„got att strĂ€va efter.
Idag Àr Tommy MyllymÀki egenföretagare med tvÄ restauranger, Julita WÀrdshus och Parken bar och Bistro i Katrineholms stadspark. Men han Àr Àven konsult i eget bolag, dÀr bokproduktion och föredrag ligger.
Julita WÀrdshus tog MyllymÀki över 2007 tillsammans med en kompanjon, det var i samband med julmarknaden. Nu Àr restaurangen uppfrÀschad för andra gÄngen och han Àr ensamÀgare.
â Min tanke och mĂ„let Ă€r att det ska vara en restaurang man pratar om och vill besöka för att maten Ă€r av hög kvalitĂ©, det ska vara vĂ€rt att ta en omvĂ€g för att komma hit, eller och sĂ„ ska man bara kunna svĂ€nga av riksvĂ€gen för att fĂ„ en matupplevelse. Jag försöker sjĂ€lv att vara i nĂ„gon av restaurangerna flera gĂ„nger i veckan men Ă€r dĂ„ helst i köket, jag Ă€r inget för att gĂ„ Ă€revarv i matsalen.
â Jag Ă€r aldrig riktigt nöjd â det kan vara en framgĂ„ngsfaktor, sĂ€ger den blivande 40-Ă„ringen.