De där med riktigt vacker handstil med snirkliga bokstäver som det tog ett tag att läsa sig igenom, eftersom man inte var så van vid alla böjar och extrasvängar.
Min gammelfaster var expert på sådana brev. Små konstverk i sig.
Min handstil är urusel, det är knappt jag själv kan läsa mina slarviga anteckningar. För min del är det därför bra att kunna skriva ut breven på datorn och bara ta en kopia innan man skickar i väg det. Annars skulle ingen fatta vad jag skrivit.
Jag växte annars upp under en tid när den vackra skrivstilen plockades bort från skolorna. 1975 introducerades nämligen den nya obligatoriska skolöverstyrelsestilen i Sveriges alla klassrum. Rakt, enkelt och okonstlat. Alla bokstäverna skulle sluta och börja på samma nivå och det blev mer som en tryckt handstil i slutändan än en skrivstil. På något sätt, tycker jag, plockades själen bort från orden och vad jag förstår från noteringar på nätet så var det många lärare som valde andra vägar att gå. Synd bara att inte mina gjorde det.
1985 var för övrigt SÖ-stilen ett minne blott.
Men håll med om att det är någonting med handstilar som berör. Så mycket kan egentligen läsas ut av några skrivna meningar. Lutar personen bokstäverna åt höger eller vänster, är man frikostig med stora öglor eller snål, gör man prickar över vokalerna A, I och O eller blir det bara streck?
Fick ett brev på posten för ett tag sedan som Extraredaktör. En fin berättelse från en kvinna om en kär ägodels tillkomst. Historieberättaren var inspirerad av en av mina tidigare krönikor. Och just historier tycker jag gör sig bäst handskrivna.
Men hur länge kommer vi att få se handskrivna brev?
Såg att man i Finland från och med förra hösten plockat bort skrivstilsdelen i grundskolselevernas läroplan för att i stället satsa den tiden på datakunskaper.
Rätt – fel, vad vet jag, men jag hoppas inte konstformen kommer att dö ut. Att kunna använda papper och penna på ett snyggt sätt måste även i framtiden vara värt något... om inte enbart för att kunna skriva vackra kom-i-håg lappar.
Paleografi kallas läran om skriften och skriftens historia. Ordet är taget från grekiskans ”gammal” och ”skriva”.