En tid innan parets vigsel den 5 augusti 1967, hade beslutet om att vigsel fick ske vid domsagorna kommit och tingsrätten i Katrineholm blev en plats där borgerlig vigsel kunde ingås.
– Det där med att gifta sig hade väl mer med det rättsliga att göra, förklarar Roland Olsson hur det kom sig att den borgerliga varianten kom på tapeten då han och blivande hustrun Gullbritt, född Lindfors, skulle bli äkta makar.
Maken förklarar hur han tog kontakt med tingshuset och paret Olsson-Lindfors blev alltså det första att ingå borgerlig vigsel i tingshuset i Katrineholm.
– Det kändes jättebra och extra högtidligt att vara det första paret, säger Roland Olsson.
Även för vigselförrättaren, hovrättsfiskal Björn Wagnsson, var vigseln den första som han förrättade, berättade Katrineholms-Kuriren några dagar efter bröllopet och rapporterade följande:
"Han överlämnade en bukett rosor till brudparet för att markera det högtidliga tillfället för de unga och det historiska ögonblicket för tingshuset".
Vid tiden för bröllopet studerade både Roland Olsson, ursprungligen från Bie, och Gullbritt Lindfors, ursprungligen från Nävertorp i Katrineholm, i Stockholm. Roland Olsson blev ingenjör och Gullbritt Olsson blev bildlärare. Båda var färdiga 1968 och då flyttade paret till Stenungssund för att arbeta. Genom åren har paret sedan bott på flera ställen i landet och även tillbringat sammanlagt nio år utomlands. De har bott och arbetat i Wales, Frankrike, Spanien och Schweiz. De har tre barn och åtta barnbarn.
1997 kom paret tillbaka till Sörmland då de flyttade till Trosa. Här har Gullbritt Olsson fortsatt med sitt konstnärliga skapande i allt från akryl och akvarell, till bildväv och keramik. Hon har en ateljé på tomten och har haft utställningar både i Sverige och utomlands.
I samband med guldbröllopsdagen firade paret med middag i Katrineholm. Att de gifte sig har de inte ångrat.
– Det har gått bra, säger Roland Olsson och menar att receptet för ett äktenskap som varar är att hålla en nära kontakt med varandra och vara beredd att kompromissa.
– Man måste låta varandra få utrymme, vara en egen person samtidigt som man är ett par. Och det har vi klarat av, säger Gullbritt Olsson.