Det är inte vilka möbler som helst som tillverkas i Åkes snickeri. Sedan 1956 har snickeriet tillverkat möbler åt det lyxiga möbeldesignföretaget Svenskt tenn, som idag är en av snickeriets största kunder.
Vi har bestämt träff inne i snickerilokalerna i Mårtensdalområdet i Vrena. Åke är mitt uppe i att sprutmåla en specialbeställd bokhylla i vitt som måste bli klar innan intervjun kan sätta igång.
Omkring oss står den ena fantastiska trämöbeln efter den andra. Exklusiva skrivbord, byråer och soffbord med vackra mönster av almrotfaner och pyramidmahogny samsas med speglar och vitrinskåp. Gemensamt för möblerna är möbelarkitekten som står bakom den tidlösa designen, nämligen Josef Frank, som skapade många svenska designklassiker i mitten av förra seklet.
Än i dag säljs dessa skapelser för drömsummor i Svenskt tenns butik på fashionabla Stockholmsadressen Strandvägen. Ett soffbord för 49 000 kronor och en byrå för över 100 000 kronor. Så ser prislapparna ut och många av möblerna har sitt ursprung här i AH Eriksson och söners snickeri i Vrena.
Dessutom gör snickeriet även möbler till bland annat möbelmärket Malmsten, Domstolsverket och statens museer, som Naturhistoriska, Nordiska, Waldemarsudde och Medeltidsmuseet.
1950 började Åke Larsson jobba på i dag nedlagda Verkstaden Patentbänken, som bland annat tillverkade skolbänkar. Tre år senare började han på AH Eriksson och söner och samma år köpte han sina första aktier i företaget som 17-åring.
– De tre bröderna Eriksson drev firman när jag började, men det var ingen av deras söner eller barnbarn som ville ta över, säger Åke, som tillsammans med övriga anställda gick ihop och bildade nytt aktiebolag. Vart efter de andra blev äldre och gick i pension kunde han köpa ut dem.
I dag drivs firman helt av Åke och familjen Larsson. Åke är vd, medan sönerna Fredrik och Mikael, en brorson, barnbarn, brorsonson och ytterligare några anställda är med och håller ställningarna.
Den manuella svarven hänger med från när snickeriet grundades 1905. Men nu för tiden kompletteras det klassiska hantverket med ett modernt maskineri när Josef Franks designklassiker tar form.
– Det gäller att kombinera modern teknik med hantverk, säger Åke.
Han ser ett ökat intresse för möblerna.
– Det finns nog lite mer kvalitetstänk idag och det är många som har råd nu. Svenskt tenn går i arv i flera generationer.
– Det Josef Frank ritade är tidlöst. Det är lika modernt idag som när han ritade de här grejerna.
Åke har snickrat så långt han kan minnas. Även pappan snickrade och det var pappans verktyg han fick låna när han var liten. 1963 byggde och drev pappan macken i Vrena men var tvungen att sälja den på äldre dagar. Sedan har den vandrat runt och låg nedlagd i fem år tills Åke köpte tillbaks den och åter satte den i bruk i somras. Nu har han planer på att så småningom även återuppta restaurangverksamheten som tidigare fanns i lokalen, med hjälp av sönerna.
– Jag trivs med allt jobb. Jag tänker inte sluta så länge kroppen hänger med.
– När jag fyllde 65 år sa jag att jag skulle jobba tills jag var 80, men vi får se, säger Åker som blir 80 i april.
Förutom snickeriet är jakt ett gemensamt intresse för familjen, som har ett fritidshus i Dalarna med jaktmark. Även den sörmländska naturen bjuder på jaktnöje.
– I helgen fick vi en älgkalv, en råbock och en kronhind, på tre jaktlag med söner och barnbarn, säger Åke.
Familjens snickeri har synts i reportage i allt från tyska tidningar och Svenskt tenns egna publikationer, till nu senast i inredningsmagasinet Sköna hem. Och det är Åke, med sitt gedigna och mångåriga yrkeskunnande, som syns mest.
– Men det är inte bara jag, det är alla som jobbar här som är del av alltihopa. Oftast är det jag som får äran av allt, och det är ju lite orättvist.
Hur känns det att vara lite av en kändis i möbelvärlden?
– Det är ju skojigt, men jag tänker inte så mycket på det. Men det är roligt att vårt jobb uppmärksammas och uppskattas.