"Geologiska observationer och äldre kartläggning", skriver gruvkonsulten Mathias Forss, ger vid handen att gamla gruvhål vid väg 224 ruvar på skatter som den nya ekonomin gjort värdefulla igen.
Enligt ansökan, som inkom 11 maj till myndigheten Bergsstaten, vill prospektörerna leta nickel, kobolt, zink, koppar och guld.
Men Gnesta kommun, liksom minst 1 av 44 andra berörda fastighetsägare, vill att myndigheten säger nej och hänvisar till värdefullt friluftsliv på platsen.
Länsstyrelsen nöjer sig med att informera om skyddsvärda träd, nyckelbiotoper och sumpskogar i området och upplysa om regler för terrängkörning och skogsvård samt vikten av hänsyn till förhistoriska gravar och spår av den tidigare bergshanteringen.
Bakom det Perth-baserade bolaget, som 29 maj bytte namn till European Cobalt, EUC, står bland annat affärsmannen Tolga Kumova. Den knappt 40-årige före detta börsmäklaren Kumova blev rik på en grafitgruva i Mocambique men satsar sedan i våras på europeisk batteriråvara, främst från en gammal gruva i Slovakien.
Batterifabriker är heta när energivärlden ställer om till förnybart och världsmarknadspriset på kobolt har på ett drygt år nästan tredubblats. EUC noterar i meddelanden till marknaden de svenska planerna på att bygga vad som kallats Europas största batterifabrik, Northvolt.
– Den första reaktionen är ju ett visst obehag, om det skulle bli av med brytning här så skulle det ju rimligen påverka oss väldigt mycket, säger Anders Norström, som äger Mälby säteri, när SN ringer upp.
Han har dock inte skickat några invändningar till Bergsstaten.
– Jag tänkte att det kommer nog inte att bli något ändå. Och det här kom mitt i höskörden, vi har mycket lite tid över.
European Cobalt har också sökt tillstånd att undersöka fem andra platser i landet. SN har sökt dem och konsultföretaget GeoPool för en kommentar.