Namnet Rekal har nog de flesta Gnestabor hört. Familjeföretaget har funnits på orten sedan 80-talet och har i dag omkring 30 anställda i Gnesta. Men exakt vad som försiggår innanför väggarna är det färre som vet.
Företaget tillverkar främst olika typer av disk- och rengöringsmedel. Lejonparten av kunderna är olika kommunala och landstingsägda verksamheter som skolrestauranger och andra storkök.
‒140 av landets 290 kommuner är våra kunder, berättar produktionschefen Andreas Brucefors medan han visar runt i fabriken vid Vackerby industriväg.
Rekal lämnade för några år sedan sina gamla lokaler vid Frösjö strand och flyttade hit. Lager och administration finns fortfarande kvar i en annan byggnad på södra sidan järnvägen.
Företaget är i färd med att söka tillstånd för så kallad B-verksamhet hos länsstyrelsen, vilket innebär att man får producera en större mängd kemikalier per år. Gränsen för det nuvarande C-tillståndet går vid 2 000 ton flytande produkter. Några dramatiska förändringar ligger dock inte bakom ansökan.
‒Volymerna börjar röra sig uppåt gränsen och det kan ta tid att få igenom ansökan, berättar vd Tomas Brucefors.
Pappa Anders Brucefors lämnade 1987 Reckitt Alkalion AB som hade haft tvåltillverkning i Gnesta sedan 50-talet. Han startade Rekalion (som bytte namn till Rekal ett år senare) och tog med sig ett 20-tal av sina gamla kollegor.
I dag är företaget verksamt på många olika marknader, från Norge till Kurdistan. Förutom ett dotterbolag i Lettland består den internationella verksamheten dock utav olika samarbeten och försäljning genom grossister. 145 av Rekals 150 miljoner kronor i omsättning kommer från den svenska marknaden.
‒I Kurdistan handlar det främst om kunskapsöverföring. Vi äger en del av ett företag där och jag har varit där ett par gånger, men nu är det lite mer komplicerat läge där nere. Det har fungerat bra och det är ett roligt projekt, berättar Tomas Brucefors.