I SN 13 maj argumenterar företrädare för Sverigedemokraterna för en satsning på ny kärnkraft. Den påstås klara det ökade elbehov som omställningen från fossila bränslen leder till. Argumenten håller inte. Större delen av den ökade elproduktionskapaciteten måste vara i drift innan 2030, om omställningen skall kunna ske i den takt som krävs. Tas beslut idag om att bygga nya kärnkraftverk skulle elproduktionen inte vara igång när den faktiskt behövs.
Kärnkraft är inte heller särskilt kostnadseffektiv. Enligt rapporten från Elforsk 2021, kostar el från ny storskalig kärnkraft cirka 56 öre/kWh, jämfört med cirka 32 öre/kWh för landbaserad vindkraft och 53 öre/kWh för havsbaserad.
Små modulära kärnkraftverk, som SD vill satsa på, löser inga problem. Kraftbolaget Uniper, som är engagerat i utvecklingen av tekniken, bedömer att kommersiella anläggningar kan vara i drift 2035. El från sådana kärnkraftverk uppskattas kosta cirka 55 öre/kWh. Båda bedömningarna är troligen optimistiska.
SD menar att små kärnkraftverk i södra elområdet skulle leda till lägre elpriser, men detta är ytterst tveksamt. Med dagens metod att bestämma elpriset, bestäms priset i södra Sverige av prisnivån i norra Europa – oavsett om el exporteras eller importeras.
SD:s klimatpolitik, baserad huvudsakligen på mer kärnkraft, innebär att Sverige inte kan fullgöra sin del av Parisavtalet. Omställningen går för långsamt. I ärlighetens namn bör SD informera väljarna om att man inte bryr sig om konsekvenserna av fortsatta utsläpp av fossil koldioxid istället för att presentera en skenlösning.