Läser Bosse Tolanders insändare angående ockerhöjningen av tågpriser. För oss sjukpensionärer med barn är prishöjningen än värre. Tidigare har jag och min dotter kunnat åka och hälsa på släkt och vänner i Stockholm för cirka 200 kronor tur och retur.
I och med att man har tagit bort pensionärsrabatten så har mitt biljettpris höjts med cirka 50 procent. Inte nog med det, min dotter måste dessutom betala 110 kronor per resa där hon tidigare har kunnat åka på min biljett. Samma resa har för oss över en natt alltså gått från att kosta cirka 200 kronor till 510 kronor. En nätt liten ökning på 150 procent.
Som sjukpensionär lever man på marginalen ekonomiskt sett, men de 200 kronorna det tidigare har kostat har varit både överkomligt och värt det för att kunna träffa släkt och vänner. Nu kommer jag att få skära ned på besöken till mindre än hälften per år för att ha råd. Men visst, för regionen blir det säkert enklare att driva kollektivtrafik om folk inte har råd att åka.