Är oskuldspresumtionen numera enbart ett minne blott?

Inte sällan namnges brottsmisstänkta med namn och bild på sociala medier, skriver Rijad Trubljanin, juriststudent.

Inte sällan namnges brottsmisstänkta med namn och bild på sociala medier, skriver Rijad Trubljanin, juriststudent.

Foto: Martina Holmberg / TT

Insändare2021-10-29 19:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Inte sällan namnges brottsmisstänkta med namn och bild på sociala medier. Det kan handla om att någon helt enkelt vill visa sitt missnöje och sin avsky gentemot den misstänkte. Dessa inlägg tenderar, enligt min mening, att skapa någon form av domstolsförfarande i det lilla, där både gärningspåstående och fastställande av skuld klargörs i ett och samma inlägg av en så kallad “folkdomstol”. Ett sådant förfarande kan leda till irreparabla skador för den misstänkte, men även för hans nära anhöriga. Att hänga ut vederbörande på ett sådant sätt är således något som bör undvikas, oavsett vilket brott som personen är misstänkt för. 

En grundläggande princip som genomsyrar straff- och processrätten i Sverige är oskuldspresumtionen. Med detta så avses att den som är misstänkt för ett brott ska betraktas som oskyldig fram till dess att motsatsen har bevisats. Det händer faktiskt att åklagare väljer att väcka åtal mot en människa som visar sig vara oskyldig i slutändan. Oskuldspresumtionen säkerställer alltså att varken polis, åklagare eller domstol får behandla en person som enbart är misstänkt som om denne vore skyldig. Varför förhåller sig inte alla aktörer på sociala medier på samma vis?

Jag menar på att individer inte bör ta ställning i rättsliga frågor innan ärendet faktiskt prövats av en domstolsinstans. Det handlar inte om att ställa sig på den ena eller andra sidan. Strikt taget, så handlar det om att låta domstolarna göra det de är till för, nämligen att avgöra mål och ärenden på ett rättssäkert sätt.