Det är hög tid att våra ledande politiker tar ansvar och förklarar för medborgarna vilka konsekvenser den dåliga ekonomin får för den offentliga servicen och vården.
Vårdpersonal hamnar idag i kläm mellan lagstiftningskrav, etik, prioriteringsgrund och medborgarnas förväntningar. Vad kan man som medborgare egentligen förvänta sig när ekonomin för Region Sörmland förväntas gå med cirka en miljard i underskott 2024. "Kostnadsreducerande" åtgärder har gjorts (det vill säga reducerande för detta års budget, inte långsiktigt), men det är inte tillräckligt. Det är givetvis omöjligt att lösa den ekvationen. Reduktionskrav av fast anställda till tiden före pandemin (när vården var mer beroende av hyrpersonal), samtidigt som produktionskravet ska öka igen till samma nivåer (fast nu med färre anställda). Konsekvensen blir medarbetare som får springa snabbare och göra ett sämre jobb, på bekostnad av sitt eget välbefinnande. På sikt kommer detta såklart bli en ännu dyrare affär för regionen, när personal säger upp sig eller blir sjukskriven.
Politikerna tar inte sitt ansvar! Det är sjukvårdsledning- och personal som tvingas förklara och försvara de prioriteringar som ekonomin pressar fram. Politikerna måste våga stå för sina beslut, våga börja diskutera konsekvenserna av resursbristen.
Oavsett vilken politisk åskådning man som medborgare i vår region har, tror i alla fall jag att de allra flesta skulle kunna tänka sig att betala lite mer i skatt om det innebar en välfungerande vård av välmående personal till sig själv och sina närmaste. Men ökad skatt vinner man kanske inga val på? Bättre då att vara tyst, ligga lågt, skära ned på vården och låta personal ta konsekvenserna.