Enbart för att man uppnått en viss ålder så är man inte på ett visst sätt. För att man uppnått pensionsåldern så är man inte ”körd”. En del kan och vill arbeta vidare medan andra är i behov av att få koppla av efter ett långt och hårt arbetsliv. Några är friska och aktiva, andra kanske i behov av omsorg och vård. Skatten på pensioner har varit och är fortfarande högre än för arbetsinkomster. Det lär för övrigt vara unikt i världen. Det är omvittnat svårare att få lån och krediter för äldre och att hyra bil blir ofta dyrare. Vissa förmåner upphör. Det här kallas ålderism. ”Fördomar eller stereotypa föreställningar som utgår från en människas ålder och som kan leda till diskriminering”, en definition av professorn i gerontologi Lars Andersson.
Attityden till äldre i vårt land är genomgående exkluderande, vårdande och närmast negativ. Det visar sig bland annat när det gäller delaktighet samhällsfunktioner som beslutsprocesser eller på arbetsmarknaden. Pensionsåldersutredningen ”Längre liv, längre arbetsliv” (SOU 2012:28) konstaterade att ”problemet för äldre som vill arbeta något längre är inte regler för pensioner med mera utan systematisk ålderism”. Äldre är också klart underrepresenterade i riksdagen och i de flesta politiska församlingar.
När det gäller den andra sidan av myntet, hur man då inrättar samhället så att det ska passa för olika åldersgrupper och olika människor så kan man konstatera att hänsynen till de som ”inte hängt med” i utvecklingen, som en del äldre, är lindrigt sagt bristfällig. Har man inte en smartphone laddad med appar kan man snart inte parkera sin bil, åka buss eller beställa tid i vården. Allt fler betalningsställen blir kontantfria. bank-id, betalkort och elektroniska lösningar blir i allt högre grad en nödvändighet men utgör samtidigt en säkerhetsrisk för många äldre. Textstorleken på instruktioner är dessutom sådan att det redan på det stadiet kan vara ”kört”.
Antalet äldre i samhället ökar. Vi lever längre, många har god hälsa, bättre utbildning än förr och inte minst livserfarenheter. Som grupp betraktad är äldre snarare närande än tärande. Men äldre är inte en homogen grupp människor, lika lite som yngre eller medelålders. Sluta därför upp att behandla oss som mindre vetande men ta större hänsyn till de som har särskilda behov.