Åtta skjutningar och två sprängningar. Det är facit under en vecka (17-24/7) i ett Sverige som av utländska medier och politiker allt oftare beskrivs som ett skräckexempel. Då är annan grov brottslighet som bedrägerier mot äldre och beskyddarverksamhet inte medräknade.
Det kan inte fortsätta så här.

Trots facit på hand, så finns det de som än i dag anser att man ska använda den mjuka linjen gentemot de kriminella. Många tror fortfarande att den bästa metoden att bemöta den nya brottsligheten är med gamla lösningar. Ja, vi ser ett nytt Sverige växa fram. Nej, det har inte alltid varit så här.

Klimatet, arbetstidsförkortning och inflation är viktiga frågor, men det eskalerande våldet borde toppa priolistan på varje politikers och myndighetschefs skrivbord.

Den brottslighet som vi dagligen tar del av i media, kräver nya lösningar. Precis som Lawen Redar (S) uttrycker det i partiets nya strategi mot bostadssegregationen: ”Samhället kommer behöva genomföra insatser vi tidigare inte gjort, i en skala vi tidigare inte sett”. Detsamma måste gälla för den allt grövre och omfattande brottsligheten.
Det kan inte fortsätta så här.

Den som inte förstår vad framtiden kan bära med sig bör läsa författaren och den tidigare public service-medarbetaren Jens Ganmans text på Substack. I inlägget ”Högaffektivt bemötande” beskriver han risken att vi i ett framtida Sverige ser samma utveckling som den i en våldsam och populär film från 1979.
Det får inte fortsätta så här.