När jag vandrar över Stora torget i Nyköping, förbi de nu så omskrivna och hårt kritiserade plåtskåpen (containrarna), börjar jag plötsligt nynna (och något förändra) Olle Adolphsons härliga visa om Gustav Lindström: 

Vad är det för ena dårar som härjar i stan, serru

glada som barn, med sitt sattyg till plan

en prick och en knäpp på näsan så att han blir bränd

det skulle han få som med sina plåtskåp blitt känd.