Att Sverige fick ett nytt andra största parti SD, Àr historiskt. Senast det skedde var i valet 1976, dÄ Centern fick 24 procent. Detta fÄr inte dölja C:s historiska genomklappning pÄ landsbygden och S historiskt lÄga vÀljarstöd.
Tappet frÄn S och C pÄ landsbygden har framför allt gÄtt till SD. Inte i en enda av Sveriges 55 landsbygdskommuner ökar C. I landsbygdskommunerna fÄr SD 26 procent i riksdagsvalet, vilket Àr mer Àn i riket som helhet. SD har ökat i alla kommuner i VÀrmland och VÀstmanland, alltsÄ klassiska S-omrÄden.
FörÀndringen i vÀljarstöd för S, C och SD Àr en del i en global trend dÀr spÀnningen mellan stad och land Àr tydlig och ökande. Det Àr inte bara i Sverige som landsbygden gör revolt vid valurnorna. Samma tendens finns i till exempel övriga Norden, Storbritannien och USA. Inom vÀstlÀnderna har sedan millennieskiftet nÄgot förenklat utvecklats tvÄ grupper mÀnniskor. Boende pÄ landsbygd, de som traditionellt varit arbetarepartiernas stora vÀljarbas, röstar nu högerkonservativt. Samtidigt vÀxer stödet för vÀnsterpartier i större stÀder bland medelklassfamiljer med akademisk utbildning.
Det hĂ€r Ă€r en nyckel för att förstĂ„ förĂ€ndringarna av valresultatet. NĂ€r C blivit ett liberalt innerstadsparti, som inte har konkreta lösningar pĂ„ landsbygdens vardagsproblem, dĂ„ lĂ€mnar landsbygdsvĂ€ljarna och röstar SD. Ăven i kommunvalet i Nyköping finns samma tendenser, nĂ€mligen att SD Ă€r största eller nĂ€st största partiet i flera landsbygdsvalkretsar. Valresultatet kan enkelt beskrivas som landsbygdens revolt mot etablissemanget i stĂ€derna.