EU har svällt till en koloss som är svår för vanliga löntagare att begripa. Allt oftare påverkas invånarna i enskilda medlemsländer av beslut som röstats fram i majoritet av politiker från andra delar av vår kontinent. En del beslut märks obarmhärtigt, andra smyger under radarn. En del beslut rör upp känslor, andra drar förbi med en axelryckning.
Jag vet inte var i djungeln av beslut som EU:s räddningsfond hamnar, men konsekvensen av denna verkar inte röra upp några känslor och förmodligen för att få vanliga löntagare ens vet vad det handlar om. 2012 bildades ESM (Europeiska stabilitetsmekanismen) i syfte att rädda ekonomiskt utsatta euroländer. 2017 togs ESM upp i den Europeiska valutafonden och på så vis involverades också Sverige. Numera används termen NextGenerationEU eller Coronafonden och den återhämtningsplan som EU tagit fram för att hjälpa krisande EU-länder har en budget på 807 miljarder euro.
Så sent som 2020 beslutade en majoritet i Sveriges riksdag att skicka 150 miljarder kronor till denna coronafond. Visst kan enskilda länder ha ett behov av stöd i krisens fotspår, men det har fått ganska oanade konsekvenser som det talas väldigt tyst om i Sverige. Spanien är ett av de krisande länder i EU som får ta del av dessa pengar. 2021 meddelade landets regering att man ska inleda omfattande försök med fyradagars arbetsvecka och bibehållen lön. Lägg då på minnet att svenska löntagare som finansierar detta, själva förväntas jobba alltmer och allt längre.
EU svårt att begripa för vanliga löntagare
"EU har svällt till en koloss som är svår för vanliga löntagare att begripa, skriver insändarskribenten. På bilden EU-parlamentet i Bryssel.
Foto: Peter Alexis
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.